Sammantagen bedömning
I remissen anser Regelrådet att Jordbruksverket tydligt har beskrivit bakgrund och syfte med föreslagna ändringar. Regelrådet har även bedömt att förslagsställaren tydligt har beskrivit hur förslagen överensstämmer med EU-rätten. Regelrådet bedömer också delaspekten om regleringens påverkan på företagen i andra avseenden som godtagbar.
Efter att förslagen har beskrivits utifrån bakgrund och syfte väljer förslagsställaren att fortsatt i remissen enbart ta upp de förslag som anses vara relevanta för de olika delaspekterna i konsekvensutredningen. Anledningen beskrivs vara att vissa förslag anses vara enbart redaktionella eller förtydliganden som inte ha någon effekt. Regelrådet anser dock att om en myndighet finner skäl att utreda ett förslags konsekvenser ska konsekvensutredningen genomföras i sin helhet. Om vissa delaspekter inte anses vara relevanta eller genomförbara ska det förklaras. Som förslagsställaren valt att hantera konsekvensutredningen skapar otydlighet då det inte går att avgöra om ett förslag inte tagits med under en viss delaspekt för att förslaget anses vara redaktionellt eller om det anses vara ett förtydligande. Regelrådet anser att även ett förtydligande kan ge konsekvenser som ska beaktas i en konsekvensutredning. Till exempel kan Regelrådet se att för flera förslag om förtydliganden borde alternativa lösningar ha redovisats. Flera förslag slås även ihop under en gemensam rubricering i remissen, utan att det anges vilka förslag som slagits ihop. Detta skapar också otydlighet i remissen eftersom det inte går att bedöma om alla relevanta förslag tagit med i konsekvensutredningen eller inte. Delaspekterna alternativa lösningar, effekter av om ingen reglering kommer till stånd, beskrivning av företag som berörs utifrån antal, storlek och bransch, förslagens påverkan på företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet och delaspekten om särskild hänsyn till små företag bedöms därför som bristfälliga.
Sammantaget bedömer Regelrådet att de förslag som har behandlats i vissa delaspekter uppfyller de krav som ställs på en konsekvensutredning. Men eftersom flera delar bedöms saknas och det är otydligt vilka förslag som omfattas bedömer rådet att remissen som helhet inte kan anses nå de krav som ställs för en konsekvensutredning. Regelrådet kan konstatera att en ökad tydlighet hade varit önskvärt.
Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
