Nuvarande regler om förmån av personaloption gäller sedan år 2018 och innebär att dessa inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag som ingår optionsavtalet, som personaloptionen och optionsinnehavaren. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. Istället sker beskattning i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen.

Förslaget avser ändring av inkomstskattelagen (1999:1229) så att nuvarande regler om personaloptioner utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150 och med en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst
280 miljoner kronor. Idag omfattas företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 50 och med en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst
80 miljoner kronor.

Vidare föreslås att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska omfattas av reglerna även om dessa inte är anställda i företaget. Styrelseuppdrag ska omfattas av kravet på intjäningstid om tre år och begränsningen avseende befintliga aktieägare. Under intjänandetiden ska styrelsemedlemmen få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst
1,5 inkomstbasbelopp. Styrelseuppdrag ska inte omfattas av kravet på viss lägsta genomsnittliga arbetstid.

Vidare ska en personaloption kunna nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Slutligen föreslås att en personaloption ska kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

De föreslagna ändringarna föranleder också vissa justeringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) vad gäller skyldigheten at lämna kontrolluppgift och uppgift i arbetsgivardeklaration.