Yttrande över förslag till Europaparlamentet och rådets direktiv om formskydd (omarbetning), och förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning m.m.

Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning, SWD(2022) 368 final.

I remissen anges att eftersom förslag till ändring i EU-förordning och omarbetning av direktiv läggs fram i ett paket tillsammans med förslaget till översyn av direktiv genomförde kommissionen en gemensam konsekvensbedömning av både dessa förslag. EU-kommissionen tar upp två problem som bedöms väsentliga. För det första anges det finnas störningarna i handeln inom EU och konkurrenshinder råda i vissa medlemsstater när det gäller reservdelar för reparation. För det andra anges att företag, särskilt små och medelstora företag och enskilda formgivare avskräcks från att söka formskydd på EU-nivå eller nationell nivå på grund av de höga kostnaderna, administrativa bördorna och långa väntetiderna innan skyddet erhålls samt den begränsade förutsägbarheten. Mot denna bakgrund lämnas förslagen till ändring i rättsakterna. I EU-kommissionens konsekvensbedömning har tre alternativ studerats för att hantera problem kopplade till reservdelar för reparation och två alternativ (varav ett delats in i delalternativ) för att hantera de problem som EU-kommissionen identifierat med komplexa processer och suboptimala avgiftsnivåer.

Regelrådet finner att EU-kommissionen i sin analys har jämfört de olika alternativen på ett sätt som framstår som systematiskt och att analysen innehåller såväl kvalitativ information som vissa kvantifieringar av vad alternativen väntas ge för ekonomiska effekter. Det anges att förslagen väntas ge nyttor för såväl konsumenter som företag inklusive möjliga effekter i form av förenkling. Något som däremot inte, såvitt Regelrådet kunnat se, framgår på något tydligt sätt är vad de förordade alternativen skulle kunna ge för effekter för berörda svenska företag. I annex 2 till konsekvensanalysen, som refererar den samrådsprocess som EU-kommissionen genomfört, framgår att representanter för berörda branscher åtminstone i några fall har deltagit i samråden. Det är emellertid inte lätt att utifrån den information som ges i nyss nämna annex urskilja i vilken mån svenska aktörer varit företrädda i dessa fall. Sammantaget finner Regelrådet för det första att det mesta talar för att förslaget kan ge effekter av betydelse för svenska företag och för det andra att dessa specifika effekter inte har analyserats av EU-kommissionen. Mot den bakgrunden framstår det som motiverat att göra en kompletterande konsekvensanalys av förslagen som belyser möjliga effekter för svensk del, inklusive för svenska företag. Det kan också sannolikt bli motiverat att vid behov uppdatera en sådan analys om förslagen till justeringar i rättsakterna förändras i samband med förhandlingarna i den fortsatta processen.

Det bakomliggande förslaget

Förslag