Förslaget till nya föreskrifter medför att delar av det som idag utgör allmänna råd istället blir föreskrifter. Avsnitt 7 i Boverkets byggregler (BBR) upphävs med förslaget.

Med förslaget ska byggnadsnämnden inte behöva ta ställning till huruvida förutsättningarna för mindre avvikelser är uppfyllda. Byggherren får ansvar för att en åtgärd uppfyller kraven på skydd mot buller och ska kunna avgöra huruvida en mindre avvikelse från föreskrifterna kan tillämpas. Byggnadsnämnden kan neka start- eller slutbesked om reglerna om mindre avvikelse bedöms ha tillämpats felaktigt av byggherren samt kan vid behov utöva tillsyn i efterhand.

I förslaget tydliggörs att med fackmässigt avses att projektering, utförande och kontroll baseras på vedertagna metoder. Genom en fackmässig projektering och ett fackmässigt utförande säkerställs att byggnaden efter färdigställande kan uppfylla kraven på skydd mot buller. Det säkerställer även att byggnaden kan underhållas vid behov, i syfte att byggnadens skydd mot buller ska kunna upprätthållas över tid. Vidare slås det fast att vedertagen metod bygger på vetenskapliga studier och metoder eller kan vara hävdvunna. Förslaget pekar inte ut någon särskild lösning eller referens till någon av Svenska institutet för standarder eller Svensk Elstandard framtagen standard. Andra metoder ska därför kunna betraktas som vedertagna. Hur tillämpningen av en vedertagen metod har genomförts ska framgå av de handlingar som upprättats under projekteringen, utförandet och kontrollen av skydd mot buller i byggnader.

Avsnitt 2 i BBR avseende projektering, förundersökning och utförande blir med förslaget föreskrifter, vilket innebär krav om att skydd mot buller i byggnader ska projekteras och utföras på ett fackmässigt sätt. Detta i sig medför vidare att när projekteringen och utförandet av skydd mot buller i en byggnad innefattar moment där dimensionering görs genom beräkningar, provningar eller mätningar ska denna dimensionering baseras på vedertagna metoder. Liksom dimensioneringsmoment under projekteringen och utförandet ska basers på vedertagna metoder ska de kontroller som utförs med hjälp av provning, mätning eller besiktning i den färdiga byggnaden baseras på vedertagna metoder. De föreslagna nya föreskrifterna om skydd mot buller i byggnader utgår ifrån att projekteringen ska dokumenteras, om detta inte är uppenbart obehövligt.

Vid ändring av byggnad ska under projekteringen en förundersökning genomföras, där det klarläggs om den planerade åtgärden kan medföra försämrade nivåer för de tekniska egenskapskraven.

I förundersökningen ska det klarläggas om åtgärden kommer medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan i sådana fall kan undvikas. En förundersökning ska även omfatta en översyn av om byggnaden har brister avseende någon teknisk egenskap och om bristen rimligen skulle kunna åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden.

Under projekteringen av en ändringsåtgärd medger föreskrifterna att erfarenheter från den befintliga byggnaden får användas. Avsikten med detta är att om en lösning hittills har fungerat tillfredställande, och förutsättningarna inte har ändrats, finns det ingen anledning att projekteringen måste utgå från mer moderna metoder.

För att kvalitetssäkra byggprocessen föreslås att det införs bestämmelser om att kontroller av skydd mot buller i byggnader ska genomföras och att resultatet av dem dokumenteras. Det anges även hur kontrollerna ska utföras, beroende på när i byggprocessen de genomförs, samt hur olika typer av kontroller kan kombineras för att säkerställa att kraven uppfylls. Kontroll kan vid uppförandet av ny byggnad eller vid ändring genomföras i tre olika skeden; under projekteringen, under utförandet och i den färdiga byggnaden. Det anges att det kan vara tillräckligt att endast genomföra kontroller under projekterings- och utförandeskedet eller endast i den färdiga byggnaden.

Det införs vidare krav på att redovisa uppgifterna i bullerskyddsdokumentationen i ett samlat dokument. Kravet avser även innehållet i dokumentet och gäller endast lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

De krav som avser bullerskydd i bostäder motsvarar i stort sett de kvantitativa krav som anges i allmänna råd i BBR för luftljudsisolering och stegljudsnivå i normalfallet. Kravet i BBR om att särskilt ljudisolerande åtgärder ska vidtas om bullrande verksamhet gränsar till bostäder har tagits bort i förslaget till nya föreskrifter.

I förslaget utvidgas vilka maskiner som omfattas av kraven om lågfrekvent ljud. Detta genom att begreppet ”installationer och hissar” ersätts med ”installationer och motordrivna anordningar”.

Värdet för lågfrekvent ljud som i BBR reglerats med en C-vägd ljudnivå kommer i de föreslagna föreskrifterna i stället att omfatta nio tersband inom området 31,5–200 Hertz (Hz) för att överensstämma med Folkhälsomyndighetens allmänna råd.

När det gäller ljud från installationer och motordrivna anordningar har krav införts på lågfrekvent ljud i utrymmen för daglig samvaro. Tidigare gällde det endast utrymmen för sömn och vila. Ändringen görs då det under projekteringen är svårt att på förhand bedöma vilka utrymmen som i realiteten kommer att användas för sömn, vila eller daglig samvaro. Inga kravvärden anges för utrymmen för matlagning respektive hygienrum i bostäder.

Kravnivån för ljud från yttre ljudkällor är i stort sett oförändrad jämfört med BBR. Det har tydliggjorts att för trafik gäller ljudnivåer för ett trafikårsmedeldygn och för övriga ljudkällor gäller när källorna är i drift. Vidare införs även krav på lågfrekvent ljud för andra yttre ljudkällor än trafik. Kravet omfattar tersbandsvärden 31,5–200 Hz samt ett skärpt krav om ljudet innehåller toner, vilket stämmer överens med Folkhälsomyndighetens allmänna råd.

Efterklangstid regleras inte med kvantitativa krav i bostäder. Det regleras i stället genom det generella kvalitativa kravet, att efterklangstiden ska dämpas i den omfattning som den avsedda användningen kräver. Det tidigare allmänna rådet i BBR som angav värden för trapphus och korridor har ingen motsvarighet i de nu föreslagna nya föreskrifterna. Förslaget medför att för lokaler ska skydd mot buller enbart regleras med kvalitativa krav.

När en byggnad ändras är utgångspunkten att den ändrade delen omfattas av samma krav för skydd mot buller som gäller för uppförande av ny byggnad. Dock får anpassning och avsteg av kraven i vissa fall göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar eller om det behövs för att uppfylla varsamhetskravet eller tillgodose förbudet mot förvanskning. I vissa fall kan även en försämring av byggnadens skydd mot buller accepteras, men då endast om det krävs för att kunna tillgodose ett utformningskrav, ett annat tekniskt egenskapskrav eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden. En försämring kan även godtas om den kan anses vara försumbar eller om byggnaden efter utförd åtgärd ändå uppfyller kraven i 1 kap. och 2 kap. de föreslagna nya föreskrifterna. I förslaget anges även att om en byggnad ändras genom att den ges en ändrad användning, ska ändringens omfattning bedömas utifrån om den nya användningen ställer högre krav på byggnadens skydd mot buller jämfört med den tidigare användningen. Jämfört med gällande regler vid ändring av byggnad saknar förslaget särskilda föreskrifter om ombyggnad, betydande och avgränsbar del samt påtaglig förnyelse.

Vid ändring av byggnad ska hänsyn tas till varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL, för att kunna fastställa i vilken mån det finns skäl att göra avsteg ifrån och anpassa de krav som gäller vid uppförande av ny byggnad. Avser åtgärden dessutom en särskilt värdefull byggnad, enligt 8 kap. 13 § PBL, gäller även förvanskningsförbudet. Detta i sig kan påverka vilka åtgärder som är möjliga att utföra.

Tillämpningen av varsamhetskravet och förvanskningsförbudet är därför av central betydelse, när det gäller att fastslå kravnivån för skydd mot buller vid ändring av byggnad.