Det föreslås en ny lag för att komplettera den nya EU-förordningen (2021/23) om återhämtning och resolution av centrala motparter. EU-förordningen ställer bl.a. krav på centrala motparter att upprätta s.k. återhämtningsplaner, i vilka det ska framgå de åtgärder som den centrala motparten ska vidta för att återställa sin finansiella situation vid en avsevärt försämrad finansiell ställning eller när det föreligger en risk att den bryter mot kraven i förordning (EU) 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Emir-förordningen, European Market Infrastructure Regulation). Den centrala motparten ska även upprätta avtal om att inhämta ytterligare finansiella resurser från clearingmedlemmarna genom direkta krav på inbetalning av likvida medel (cash call) eller genom att behålla en andel av vinster som clearingmedlemmarna gjort på derivatkontrakt (Variation Margin Gains Haircut, VMGH). De återhämtningsåtgärder som innebär finansiella eller andra skyldigheter för clearingmedlemmarna, men även deras kunder och andra berörda, ska ingå i den centrala motpartens verksamhetsregler. Återhämtningsplanen ska överlämnas till och bedömas av den behöriga myndigheten och ska ses över minst årligen. I den kompletterande lagen föreslås att Riksgäldskontoret ska vara resolutionsmyndighet och Finansinspektionen behörig myndighet. Två temporära statliga stöd till centrala motparter föreslås införas. Promemorian innehåller vidare förslag till ingripandeåtgärder och sanktioner vid överträdelser samt till överklagandemöjligheter, övergångsbestämmelser och följdändringar i annan lagstiftning. Den nya lagen och ändringar i befintlig lagstiftning föreslås träda i kraft den 12 augusti 2022.