Yttrande över Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

I remissen ingår förslag till ändring i skollagen (2010:800) och ändring i studiestödslagen

(1999:1395). Dessutom ingår förslag till ändring i studiestödsförordningen (2000:655), ändring

i studiestödsdataförordningen (2009:321) och i gymnasieförordningen (2010:2039). Det föreslås också  ändring i förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet och ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. Vidare ingår förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning och förslag till förordning om förenklad prövning av enskilda huvudmäns godkännanden när det gäller gymnasieskola.

Det anges att utredningen föreslår att en ny modell för planering och dimensionering genomförs i två steg. Det första steget föreslås för gymnasieskolan börja tillämpas på utbildning som påbörjas hösten 2024 och anges innebära i huvudsak följande. Utbudet av utbildning i gymnasieskolan ska beslutas med hänsyn till elevernas efterfrågan och behov och behoven på arbetsmarknaden. Skolverket ska utarbeta regionala underlag till stöd för huvudmännens planering av utbudet. Kommuner ska samverka om planering och dimensionering på regional nivå. Huvudmän i gymnasieskolan ska ingå i gemensamma antagningsorganisationer, men även fortsättningsvis ska varje huvudman själv besluta om antagningen.

Det föreslås att regionala branschråd ska införas i syfte att stärka arbetsmarknadsanknytningen. Vidare anges förslaget innebära att huvudmän ska ge saklig information till blivande elever om arbetsmarknadsutfall och övergång till högre utbildning efter de program som erbjuds i gymnasieskolan. Ett kompensatoriskt schablonbelopp som utgår ifrån elevernas meritvärde i grundskolan ska läggas till eller dras bort från den interkommunala ersättningen respektive grundbeloppet till enskilda huvudmän.

För att minska segregationen i gymnasieskolan ska huvudmän arbeta aktivt för en allsidig social elevsammansättning vid sina skolenheter. När det gäller enskilda huvudmän ska Skolinspektionen vid prövning av ansökningar om nya godkännanden ta hänsyn till elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov. Skolinspektionen ska även beakta resursutnyttjandet i området som godkännandet avser. Det föreslås att interkommunal ersättning ska baseras på budget, i likhet med bidrag till enskilda huvudmän. Kommunerna ska inom samverkansområden fortfarande kunna komma överens om gemensamma prislistor. Skolverket ska få i uppdrag att regelbundet följa upp elevernas

sysselsättning efter gymnasiesärskolan. Skolverket ska stödja huvudmän för gymnasiesärskolan genom att utarbeta underlag för planering och dimensionering av utbudet av utbildning. Det andra steget föreslås för gymnasieskolan börja tillämpas på utbildning som påbörjas hösten 2026 och anges avse att statens inflytande över utbudet ska öka genom att Skolverket föreslås få i uppdrag att, efter dialog med huvudmännen, besluta om regionala ramar för utbudet. I gymnasieskolan ska ramarna ange antalet platser som ska erbjudas inom varje samverkansområde av de nationella programmen och av introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion, som är utformade för en grupp elever. De regionala ramar för utbudet som Skolverket beslutar ska i gymnasieskolan gälla för både offentliga och enskilda huvudmän. Om ramarna förändras, t.ex. på grund av demografiska förändringar eller att på grund av att behoven på arbetsmarknaden förändras, ska sådana förändringar gälla för samtliga huvudmän. Förändringar i ramarna ska fördelas proportionellt mellan huvudmän i förhållande till det befintliga antalet utbildningsplatser om det inte finns särskilda skäl. Det föreslås också specifika ändringar när det gäller komvux.

Regelrådets granskning fokuserar på de delar av förslaget som bedöms ge effekter av betydelse för företag.