Remissen innehåller:
- Förslag till lag (2023:000) om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter
- Förslag till förordning (2023:000) om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter
- Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
- Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
- Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
- Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
- Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
- Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)
- Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
- Förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat samt
- Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Den 24 november 2021 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2101 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (härefter direktivet). Direktivet innebär att multinationella företag verksamma inom EU med en omsättning som överstiger 750 miljoner euro ska utarbeta och offentliggöra en rapport om inkomstskatteuppgifter om sin världsomspännande verksamhet. Informationen ska redovisas separat per medlemsstat och för de jurisdiktioner som finns med på EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet samt samlat för övriga jurisdiktioner. Syftet med direktivet är att främja företagens transparens och ansvarstagande och att möjliggöra för allmänheten att bedöma företagens påverkan på ekonomin.
Utredaren föreslår att direktivets krav tas in i en ny lag, då det i dag inte finns några bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de krav på nationella regler som direktivet uppställer. Skyldigheten att lämna en inkomstskatterapport som föreskrivs i direktivet överensstämmer i huvudsak med land-för-landrapporteringen enligt skatteförfarandelagen – dock med den väsentliga skillnaden att land-för-land-rapporten inte ska offentliggöras. Den nya lagen ska gälla för aktiebolag och handelsbolag som är moderföretag som upprättar koncernredovisning och företag som inte ingår i en koncern. För rapporteringsskyldighet krävs att företagets eller koncernens intäkter överstiger 8 miljarder kronor.
I betänkandet föreslås att koncerndefinitionen i årsredovisningslagen ändras. Det huvudsakliga skälet är att dagens koncerndefinition ur ett redovisningsperspektiv inte alltid leder till att företag som utåt sett framstår som en ekonomisk enhet presenteras på det sättet i redovisningen. Definitionen har inte heller anpassats till utvecklingen i EU och övriga världen under senare tid. Koncerndefinitionen bör därför, enligt utredaren, bli mer lik den som finns i de internationella redovisningsstandarder som redan tillämpas av exempelvis börsbolagen. Bland annat föreslås att kravet på ägarandel tas bort.
Vidare föreslås att det i årsredovisningslagen införs en ny uppställningsform för eget kapital för kategorin Övriga företag. Anledningen är att den hittillsvarande uppställningsformen för eget kapital inte tar hänsyn till behov och utvecklad praxis i bland annat stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföreningar. Uppställningsformen ska ha en flexibel utformning och anpassas till uppställningsformen för eget kapital som gäller för aktiebolag. Det bör dock inte införas en möjlighet att välja mellan olika uppställningsformer.
I betänkandet anges att redovisningen av vissa finansiella skulder enligt årsredovisningslagen i dag kan bli missvisande på så sätt att en försämring av företagets egen kreditvärdighet redovisas som en intäkt och inverkar positivt på företagets resultat. Därför föreslås att de berörda företagen under vissa förutsättningar ska få redovisa en värdeförändring på en finansiell skuld hänförlig till kreditrisk i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen.
