Remissen innehåller en rapport upprättad av Boverket och Energimyndigheten. Rapporten är föranledd av ett regeringsuppdrag som gick ut på att föreslå hur svenska byggregler bör kompletteras med krav på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditionerings- eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem för att uppfylla artiklarna 14 och 15 i energiprestandadirektivet[1]. Myndigheterna skulle också, i enlighet med de nämnda artiklarna, ta fram förslag på krav för att, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och vars uppvärmnings-, luftkonditionerings- eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kW[2] senast år 2025 är utrustade med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning.

I remissen föreslås exempelvis att det införs ett krav på inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem för de byggnader där systemens nominella effekt överstiger 70 kW. För byggnader som omfattas av krav på energideklaration ska inspektionerna redovisas i energideklarationen. För byggnader som inte energideklareras föreslås att inspektionerna redovisas i ett särskilt protokoll som ska inges till Boverket.

Remissen innehåller förslag till ändringar i följande författningar:

Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,
Förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader,
Plan- och bygglagen (2010:900) och
Plan- och byggförordningen (2011:338).

De föreslagna ändringarna träder i kraft den 10 mars 2020, med vissa övergångsregler.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.
[2] Förkortning för kilowatt.