Förslagen i betänkandet avser ändring i följande lagar:
Lag om källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto, lag om mikroföretagarkonto, lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållarbete, lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110), lag om ändring i skatteförfarandelagen, lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.
Utredningen föreslår bland annat ett frivilligt system där inkomstskatt tas ut schablonmässigt baserat på verksamhetens omsättning. Systemet ska rikta sig till enskilda näringsidkare som har en omsättning under en viss gräns och som inte har några anställda. Det anges att utredningens utgångspunkt vid utformningen av schablonbeskattningen har varit att beskattningen ska motsvara den nivå som gäller för aktiv enskild näringsverksamhet. Mikroföretagarkontot ska således inte vara skattesubventionerat jämfört med nuvarande inkomstbeskattning. Vidare anges att med hänsyn till att den grundläggande utgångspunkten för förslaget är att det ska leda till kraftiga förenklingar för näringsidkarna. Utredningen föreslår därför att schablonbeskattningen på kontot tas ut i form av en källskatt som motsvarar inkomstskatt och socialavgifter. Vidare anges att källskatten är definitivt bestämd redan när den dras av, och inkomsten behöver därför inte deklareras eller stämmas av i efterhand. De insatser som krävs från näringsidkaren för att betala rätt skatt blir då minimala. Utredningen föreslår vidare att skattesatsen bestäms till en nivå som medför att inbetalningar till mikroföretagarkontot beskattas neutralt i förhållande till konventionellt beskattad näringsverksamhet. Vidare föreslås att skatten tas ut med en och samma skattesats, dvs. att skattesatsen ska vara proportionell och inte progressiv. Skattesatsen föreslås vara 30 procent på bruttoinbetalningarna upp till omsättningsgränsen (120 000 kronor). För inbetalningar som överstiger omsättningsgränsen föreslås skattesatsen i stället till 50 procent.
Utredningen anger att Tillväxtverkets undersökning Entreprenörskapsbarometern visar att ungefär hälften av befolkningen i åldern 18–70 år skulle kunna tänka sig att bli företagare. Ungefär en tredjedel av dessa vill helst vara företagare, antingen som huvudsaklig sysselsättning eller i kombination med en anställning, s.k. kombinatör. Samtidigt har endast ungefär 9 procent av befolkningen i arbetsför ålder företagande som sin huvudsakliga sysselsättning. Vidare anges att endast ungefär 9 procent av befolkningen i arbetsför ålder företagande som sin huvudsakliga sysselsättning. Undersökningen Global entrepreneurship monitor visar att närmare 80 procent av de tillfrågade i Sverige i åldern 18–64 år anser att det finns goda möjligheter att starta företag i närområdet, medan 78 procent anser att det är enkelt att starta företag i Sverige. Utredningen anger att detta är höga värden jämfört med andra länder i undersökningen. Andelen svenskar som enligt undersökningen planerar att starta ett företag har successivt minskat under de senaste två decennierna. Samtidigt är nivån på nyföretagande i Sverige ungefär densamma, eller till och med något högre, än i andra länder
Det anges att Entreprenörskapsbarometern visar att de största upplevda hindren för att starta företag bland de som kan tänka sig att göra det är minskad trygghet och ekonomisk osäkerhet. De som redan är företagare lyfter i större utsträckning fram att många och krångliga regler utgör ett hinder, men även bland företagarna utgörs det största hindret av mindre trygghet. Vidare anges att Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet visar att de största upplevda tillväxthindren för företag är bristande tillgång på lämplig arbetskraft, lagar och myndighetsregler samt brist på egen tid för företagets verksamhet. Undersökningen visar att ungefär 30 procent av företagen anser att dessa regler är mycket betungande. Undersökningen visar även att företag utan anställda eller med färre än tio anställda i högre utsträckning än större företag anser att skattereglerna är mycket betungande. Utredningen anger att detta mönster stödjer synsättet att skattereglerna kan ses som en fast kostnad för att driva verksamhet, vilket medför att den administrativa bördan av reglerna relativt sett är mer betungande för mindre företag.
Vidare anges att enligt Tillväxtverkets undersökning företagens villkor och verklighet 2020 är även den börda som följer av bokföringsreglerna tycks följa ett liknande mönster. Större företag upplever i mindre utsträckning att skatteregler eller regler kring bokföring och redovisning är mycket betungande, men anser i stället att regler kring att ha anställda är mycket betungande. Utredningen anger vidare att skattesystemet påverkar företagen både direkt, genom att skatten tar en del av överskottet från verksamheten, och indirekt, genom att administration kring redovisning och betalning av skatt tar tid från verksamheten. Det anges att den svenska regeringen har som mål att de administrativa kostnaderna för företag till följd av regler ska minska. Detta är dock svårt att mäta och det finns begränsade forskningsresultat. Som en del av uppföljningen av regeringens mål sammanställer Tillväxtverket sedan 2014 utvecklingen av företagens administrativa kostnader, genom att summera de beräknade administrativa kostnaderna för de regelförändringar som trätt i kraft under respektive år. Dessa sammanställningar visar att de administrativa kostnaderna för företagen har ökat något under perioden 2014–2019.
Det anges i betänkandet att den administrativa bördan av skattesystemet blir relativt sett större för små företag. Den administrativa bördan kan också ses som ett inträdeshinder som hämmar nya företag från att etablera sig på marknaden. Höga administrativa kostnader (att det tar tid att lämna uppgifter) eller ett komplext skattesystem (att det är svårt att förstå reglerna eller överblicka konsekvenserna av olika handlingsalternativ) medför enligt detta synsätt en större fast kostnad och därmed ett större inträdeshinder. Utredningen anger vidare att det är enkelt för nya företag att etablera sig på en marknad och lämna den är en förutsättning för en fungerande konkurrens på marknaden. Denna dynamik hämmas om inträdeshindren är höga, vilket i sin tur hämmar omvandling och innovation i ekonomin.
