Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till ändringar i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användningen av organiska lösningsmedel

Förslaget omfattar förslag till ändringar i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användningen av organiska lösningsmedel.

Förordningarna genomför kraven i industriutsläppsdirektivet (2010/75EU). Innehållsmässigt kan förslagen delas upp i tre principiellt olika delar. För det första behöver EU-kommissionens genomförandebeslut om start- och stopperioder genomföras i Sverige. Beslutet föreslås bli genomfört huvudsakligen genom nya paragrafer i slutet av förordningen om stora förbränningsanläggningar. För det andra lämnas förslag som syftar till att skapa ett säkert informationsflöde för de beslut om dispenser som Sverige är skyldigt att informera EU-kommissionen om. Dessa förslag är de enda som berör förordningen om användning av organiska lösningsmedel och de berör bara tillsynsmyndigheterna på området. För det tredje finns drygt 35 förslag som har det gemensamt att de syftar till regelförenkling.

Förslagen kan vidare indelas i olika kategorier efter syfte. Den vanligaste kategorin (13 förslag) syftar till att korrigera den svenska författningstexten där den oavsiktligt har fått en delvis annan innebörd än direktivet. Sex förslag syftar till att ändra svensk författningstext för att korrigera en mer långtgående svensk författningstext (s.k. överimplementering) så att den överensstämmer med direktivets kravnivå och lika många förslag syftar till att korrigera svensk författningstext som inte uppfyller direktivets krav fullt ut (s.k. underimplementering). Vidare finns sex förslag som innebär att man i den svenska författningstexten klargör förhållanden som förslagsställaren bedömer är i enlighet med direktivets syfte men där direktivet inte anger ett explicit detaljförfatande. Fyra förslag har som inriktning att förslagställaren vill utforma den svenska författningstexten på ett sätt som i någon mån gör den mindre trogen den exakta ordalydelsen i direktivet, samtidigt som samma miljöskyddsnivå bibehålls, och konsekvenser för svenska verksamhetsutövare blir mindre ingripande. Därutöver finns tre förslag som kategoriseras som följdändringar. Slutligen finns förslag där man rättar korrekturfel (2) och ändrar formuleringar utan att ändra innebörd (2).

Det bakomliggande förslaget

Konsekvensutredning ()