Regelrådet

Remissen innehåller förslag till föreskrifter om beräkning av differentierad ersättning för elutrustning med hänsyn till innehåll av farliga ämnen (NFS 202X:XX).

I förslaget till föreskrifter beskrivs hur en producentansvarsorganisation ska ta hänsyn till kriteriet farliga ämnen och elutrustningens produktindelning vid beräkning av den differentierade ersättning som en producent ska betala till en producentansvarsorganisation. Differentiering ska ske utifrån de sex kategorier som anges i 21 § i förordningen om producentansvar för elutrustning och producentansvarsorganisationen ska ta ut en högre ersättning från en producent vars elutrustning innehåller ett eller flera ämnen på den så kallade kandidatförteckningen i halter över 0,1 viktprocent. Skrivningen i förslaget är en hänvisning till Reach-förordningen och tydliggör vad som avgör om ett ämne ska listas på kandidatförteckningen. Undantag ska göras för elutrustning som omfattas av kemikalieskatten och där samma ämne återfinns på kandidatförteckningen.

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Remissen innehåller förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (2016:8)
om miljörapport. Det anges att ändringarna krävs för insamling av de uppgifter från verksamhetsutövarna som behövs för Naturvårdsverkets årliga klimatrapportering avseende täkter och för förbättrad avfallsstatistik.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas för första gången på den miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2023.

Förslaget avser nya föreskrifter som ska ersätta nu gällande föreskrifter NFS 2001:6 och
NFS 2001:7 om träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering samt träskyddsbehandling genom doppning mot mögel- och blånadsangrepp.

Föreskrifterna innebär en konkretisering av ett urval försiktighetsmått med särskilt fokus på att minimera miljöpåverkan från användning av impregneringskemikalier. Förslaget avser en skärpning av kraven på ytmaterial så att det ska vara motståndskraftigt mot de kemikalier som används.

Bästa möjliga teknik har uppdaterats för krav angående lossning av impregneringskemikalier, vilket medför att det ska finnas utrustning för uppsamling av spill som kan hamna mellan transporttank och lagertank. Ett nytt krav införs om infångning och hantering av ångor från lösningsmedel eller kreosot som trängs undan från den mottagande lagertanken.

Kraven på lagertank under jord har uppdaterats till bästa tillgängliga teknik. Det innebär en skärpning genom att cistern i mark ska vara utförd av vattentät betong med tät sekundär inneslutning och försedd med läckagedetektorer. Regelbunden övervakning av förvaring och kanalsystem under jord ska utföras för att identifiera och registrera incidenter och potentiella läckage. Användningen av komponenter under jord ska minimeras.

Försiktighetsmått för hantering av farligt avfall har anpassats till bästa tillgängliga teknik.

En rad krav utökas därutöver till att gälla verksamheter som träskyddsbehandlar mot blånadssvamp. Exempel på sådana krav är att arbetsytor ska vara försedda med gallergolv, krav på system för kylvatten och tätningsvatten vid impregneringsutrustning, krav på att lagertank ska vara försedd med överfyllnadsskydd och automatiskt läckagedetektor med mera.

Ett antal definitioner hämtade från EU:s slutsatser om Best Available Technology (BAT-slutsatserna) har lagts till föreskrifterna.

För företag som impregnerar med kreosot har försiktighetsmått kopplade till kreosotprocessen skärpts när det gäller kontroll av utsläpp till mark och utsläpp av kondensat.

I remissen föreslås att föreskrifterna om transport av avfall (NFS 2005:3) upphävs och ersätts av nya föreskrifter.

I sak innebär förslaget bland annat att:

·       tillståndsplikten enligt 5 kap 1 § punkt 1 avfallsförordningen (2020:614) ersätts med anmälningsplikt vid yrkesmässig transport av icke-farligt avfall i en mängd som understiger 50 ton eller 250 m3 under ett kalenderår,

·       tillståndsplikt ersätts inte längre av anmälningsplikt i fråga om yrkesmässiga transporter av separata fraktioner av icke-farligt avfall till återvinning som var och en består av ett material, såvida det inte är fråga om små årliga mängder som ryms i det ovan föreslagna undantaget.

·       tillståndsplikten enligt 5 kap. 1 § punkt 2 a i avfallsförordningen ersätts med anmälningsplikt vid transport av endast icke-farligt avfall som uppkommit i den egna verksamheten i en mängd som överstiger 10 ton eller 50 kubikmeter under ett kalenderår,

·       undantaget från tillstånds- och anmälningsplikt vid transport av djurkadaver och stallgödsel tas bort.

·       transport av farligt avfall som uppkommit i den egna verksamheten undantas från anmälningsplikt enligt 5 kap. 7 § avfallsförordningen om transporter av avfall inte är normalt och regelbundet förekommande i verksamheten och mängden transporterat farligt avfall under ett kalenderår inte överskrider 100 kilogram eller 100 liter och

·       uppgifter som ska anges i ett transportdokument som upprättas enligt 6 kap 19 § avfallsförordningen preciseras. Samtliga föreskrifter som avser mottagarens förpliktelser i NFS 2005:3 i fråga om transport av farligt avfall tas bort. Det regleras särskilt vad ett transportdokument ska innehålla som upprättas vid transport av avfall utan känd lämnare samt vid transport av avfall som lämnas av hushåll.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-04496-18, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-04249-20, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-04249-20, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-06735-20, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

I remissen ingår förslag till Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid hantering av oljor och brandfarliga vätskor.  Det ingår också ett förslag på miljösanktionsavgifter enligt förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter vid överträdelse av vissa bestämmelser i föreslagna föreskrifter.

Förslaget anges innebära flera ändringar jämfört med de nu gällande NFS 2017:5.

Föreskrifternas tillämpningsområde, som har förtydligats, utökas till att även omfatta lösa behållare och tillämpningsgränsen sänks till 150 liter inom vattenskyddsområde. Krav införs på ackrediterad kontroll av sekundärt skydd för cisterner och krav på sekundärt skydd görs om till ett funktionskrav. Bestämmelser om krav på information förtydligas och anpassas även till lösa behållare. Avseende miljösanktionsavgifter föreslås att om tillsynsmyndigheten inte skriftligen informeras enligt bestämmelse i de föreslagna föreskrifterna ska en miljösanktionsavgift om 1000 kr betalas. I en annan bestämmelse anges att den som bryter mot bestämmelser i de föreslagna föreskrifterna

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-04609-19, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

I remissen ingår förslag till nya föreskrifter med anledning av ändringar av sex EU-direktiv på avfallsområdet[1], det så kallade avfallspaketet.

Remissen innehåller förslag till fyra nya föreskrifter som avser:

• undantag från krav på utsortering av vissa avfallsslag för den som producerar bygg- och rivningsavfall
• kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall
• om skyldighet att lämna uppgifter om förpackningar och förpackningsavfall
• om undantag från krav på separat insamling av matavfall

I huvudsak innebär förslagen följande.

Förslaget till föreskrifter om undantag från krav på utsortering av vissa avfallsslag för den som producerar bygg- och rivningsavfall innebär att kravet på utsortering inte gäller konstruktioner där ämnen eller föremål sammanfogats på ett sådant sätt att separering inte är tekniskt genomförbart med hänsyn till god praxis för avfallshantering. Kravet gäller inte heller fraktioner av avfallsslag som är förorenade på sådant sätt att en inblandning av den fraktionen i det utsorterade avfallsslaget medför att behandling enligt avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken försvåras eller omöjliggörs.

Förslaget till föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall innehåller nya bestämmelser med krav på dels information om det avfallsförebyggande arbetet, dels en bedömning av behovet av nya insamlingssystem och avfallshanteringsanläggningar respektive behovet av nedläggning av befintliga system och anläggningar. Förslaget innebär att kraven på kommunernas avfallsförebyggande arbete skärps och uppgifterna som ska redovisas i avfallsplanerna utökas.

Förslaget till föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter om förpackningar och förpackningsavfall innehåller bestämmelser om vilka uppgifter om förpackningar och förpackningsavfall som ska lämnas till Naturvårdsverket och hur de ska lämnas. Föreskrifterna tydliggör att uppgifterna ska lämnas digitalt i en av Naturvårdsverket anvisad digital lösning. De som ska lämna uppgifterna är dels producenter av förpackningar, dels aktörer som driver tillståndspliktiga insamlingssystem, samlar in förpackningsavfall från verksamheter, yrkesmässigt driver system för återanvändning av förpackningar eller driver retursystem. Uppgifterna ska lämnas per materialslag (plast, trä, metall, glas, papper och kartong, eller annat) samt uppdelat på om avfallet kommer från hushåll respektive andra källor. Föreskrifterna innehåller också beräkningsregler.

Förslaget till föreskrifter om undantag från krav på separat insamling av matavfall innebär att kravet inte gäller om det är fråga om sådana mängder matavfall att insamlingen av utsorterat matavfall inte skulle ge det bästa miljömässiga resultatet med hänsyn till avfallshanteringens sammanlagda miljöpåverkan. Undantaget kan gälla för hela eller delar av en kommun. Utgångspunkten är att undantaget gäller när det handlar om små mängder eller inte tillräckligt stora mängder avfall, där miljönyttan i förhållande till

hanteringens sammanlagda miljöpåverkan uteblir.

Regelrådet kan konstatera att förslagen gällande föreskrifterna om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall och om undantag från krav på separat insamling av matavfall riktar sig till kommuner och får därför begränsade effekter för berörda företag. Regelrådet kommer därmed inte behandla dem ytterligare i yttrandet.

[1] Avfallsdirektivet (2008/98/EG), direktivet om förpackningar och förpackningsavfall (94/62/EG), direktivet om deponering av avfall (1999/31/EG), direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (2012/19/EU), direktivet om batterier och ackumulatorer (2006/66/EG), direktivet om uttjänta fordon (2000/53/EG).

Förslaget avser nya föreskrifter om rovdjursförvaltning som ska ersätta
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:1) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn,
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:15) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo,
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:24) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg,
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn.

Förslaget innebär att länsstyrelserna ska kunna fatta beslut om licensjakt på järv om det föreligger en gynnsam bevarandestatus. Det införs vidare ett krav på samråd inom och mellan rovdjursförvaltningsområden inför lämnandet av förslag till miniminivåer för rovdjur samt inför länsstyrelsernas beslut om licensjakt. Krav införs även på att länsstyrelserna ska redovisa genomförda samråd. Det införs förtydliganden avseende jakttider och användning av hund vid licensjakt samt förenklingar och förtydliganden avseende detaljregler om åteljakt efter björn.

Gränsen för hur många hundar som får användas vid licensjakt på varg skärps och sätts till tre. En viss skärpning om att hundar inte får bytas ut vid jakt efter björn införs. Tidigare har detta endast varit en rekommendation.

Ett förtydligande om tillåtet avstånd från åtel för hundsläpp införs.

Kraven i tidigare föreskrifter avseende jaktledaren utgår, eftersom det saknas stöd i jaktlagstiftningen för att bemyndiga jaktledaren med ansvar för kontroll av tilldelning, återrapportering med mera. Det blir nu istället upp till länsstyrelserna att i sina beslut om licensjakt bedöma behovet av villkor för jakten och eventuella krav på jaktledaren.

Naturvårdsverket lämnar även två alternativa förslag om jakttider vid licensjakt.

De allmänna råden upphävs och ersätts med annan vägledning.

Naturvårdsverkets föreslår nya föreskrifter om hanteringsåtgärder för de invasiva främmande arterna jätteloka och jättebalsamin. Länsstyrelserna ska upprätta hanteringsåtgärdsplaner för utrotning, populationsbegränsning eller inneslutning samt se till att åtgärder vidtas. Föreskrifterna delar in landet i två olika hanteringsområden där länsstyrelserna i landets norra delar ska vidta åtgärder som syftar till utrotning. I övriga delar av landet överlåts valet av åtgärder till länsstyrelsen, dock ska åtgärder som syftar till utrotning prioriteras i områden som omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken, bostads- och rekreationsområden samt områden kopplade till arternas största spridningsvägar

eller andra områden med höga naturvärden.

Naturvårdsverket avser att ta fram ett digitalt teoretiskt prov som ska ersätta dagens teoretiska prov för jägarexamen. Provtagaren ska i framtiden kunna logga in på en provportal och få slumpmässigt framtagna frågor ur en frågebank. För att i senare skede kunna införa ett digitalt teoretiskt prov måste föreskrifterna nu ändras. Med förslaget blir det tydligare att det är Naturvårdsverket som har ansvaret för det teoretiska provets innehåll och utformning. Med den föreslagna skrivningen görs bestämmelserna teknikneutrala.

Det teoretiska provet avser att innehållsmässigt vara detsamma, liksom antalet provfrågor, även med föreslagna ändringar, men i syfte att skapa bättre översikt över förteckningen av ämnesområden som ingår i provet ordnas områdena i alfabetisk ordning. Vissa områden slås vidare samman till ett ämnesområde. Ett område byter namn.

De bestämmelser som tidigare reglerat provets frågeantal, tiden för att besvara dem och vad som krävs för att få godkänt lyfts in under ny 13§. Frågorna benämns, enligt förslaget, med ”provfrågor”. Det föreslås att utöver provfrågorna ska Naturvårdsverket kunna lägga till upp till tre ytterligare testfrågor i syfte att testa uppgifter för framtida prov efter att översynen av provfrågorna är klar. Testfrågorna kommer inte att räknas med i provresultatet.

Utöver detta föreslås en möjlighet för provledare att vara verksam vid mer än en provbana, dock högst tre provbanor. Det förtydligas att vid registrering av provresultat i jägarregistret ska registreringsnummer anges för den provledare som varit ansvarig för utförandet av provet vid provbanan, liksom registernummer för provbanan vid vilken provet utfördes.

Det förtydligas även att det är jägarorganisationerna som ansvarar för att ett tillräckligt antal provledare ska vara aktiva vid varje provbana med hänsyn till provverksamhetens omfattning.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-04065-18, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-02198-19, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-06649-18, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rubricerade ärende, ert diarienummer NV-06767-17, har remitterats till Regelrådet.

Remissen innehåller inte något förslag till författningstext och omfattas därmed inte av Regelrådets granskning. Regelrådet har inte heller kunnat behandla ärendet under den angivna svarstiden, dessvärre på grund av felaktig intern hantering av remissen. Regelrådet avstår därför från att yttra sig över rubricerat ärende