Sammantagen bedömning
Regelrådet har funnit att förslagets bakgrund och syfte framgår av konsekvensutredningen. Dock menar Regelrådet att det hade höjt konsekvensutredningens kvalitet om även alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd hade beskrivits för den del av förslaget som Sverige har rådighet över. Regelrådet har ändock funnit att det som beskrivits är godtagbart. Regelrådet har även funnit att beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten, särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbara.
Trots vad förslagsställaren angivit om förslagets frivillighet anser Regelrådet att förslagsställaren borde beskrivit marknaden som kan komma att tillämpa regelverket för att visa på hur stor omfattningen av berörda företag kan vara. Därför anser Regelrådet att delaspekten berörda företag utifrån antal och storlek är bristfällig. Regelrådet anser dock att det är tydligt att berörda företag åtminstone kommer vara en del av finansmarknadsbranschen. Även om det hade höjt konsekvensutredningens kvalitet om företagens andra branschtillhörigheter hade framgått har Regelrådet funnit att beskrivningen av berörda företag utifrån bransch är tillräcklig.
Förslagsställaren har för delaspekten om påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet hänvisat till kommissionens konsekvensutredning. Regelrådet anser att en mer detaljerad redovisning av berörda företag i Sverige också hade tydliggjort förslagets påverkan på företagens kostnader, tidsåtgång och verksamhet. Men delaspekten anses trots detta som godtagbar.
Regelrådet har funnit att vad som angetts gällande påverkan på konkurrensförhållandena på berörda företag är tillräckligt. Det hade dock enligt Regelrådet varit lämpligt med en beskrivning av EU-förordningens påverkan på svenska företags konkurrensförhållanden eftersom den svenska marknaden beskrivs som en av de tio största i världen vad gäller gröna obligationer.
Vidare har Regelrådet funnit att förslagsställarens bedömningar vad gäller regleringens påverkan på företagen i andra avseenden samt särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbara. Även om Regelrådet hade önskat en tydlighet till vilka delar av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning som omfattas av förslagsställarens benämning ”i övrigt”.
Regelrådet anser att förslagsställaren i remissen varit tydlig med att det primärt är bestämmelserna i den föreslagna kompletterande lagen som beaktats i konsekvensutredningen. Tydligheten har uppskattats av Regelrådet. Men Regelrådet anser att effekter av betydelse för svenska företag som uppkommer även till följd av EU-lagstiftning bör utredas någonstans i lagstiftningskedjan. Därför rekommenderar Regelrådet att det som komplement till kommissionens konsekvensutredningar görs en nationell konsekvensutredning. Detta bör enligt rådet göras så tidigt som möjligt i processen. Regelrådet kan inte se att förslagsställaren har hänvisat till någon sådan nationell kompletterande konsekvensutredning i remissen. Däremot hänvisar förslagsställaren till kommissionens konsekvensutredning. Visserligen finns viss relevant information att tillgå däri men kommissionens konsekvensutredningar ger generellt inte tillräckliga detaljer för att kunna avgränsa EU-förordningens och tillhörande kompletterande nationell lagstiftnings påverkan för svenska företag. Detta framgår också av Regelrådets bedömning av delaspekterna som beskrivits ovan.
Regelrådet gör den sammantagna bedömningen att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
