Remissen innehåller promemorian Registrering av kontantkort, m.m. (Ds 2020:12). Utredningsuppdraget som redovisas i promemorian avser de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter på området för elektronisk kommunikation. Uppdraget består av två separata delar. Den första gäller frågan om det bör införas en registreringsskyldighet som omfattar kontantkort till mobiltelefoner. Utredningens andra del avser vissa verkställighetsfrågor kopplat till de brottsbekämpande myndigheternas inhämtning av uppgifter på området för elektronisk kommunikation. En av frågorna handlar om att förtydliga reglerna om leverantörers skyldighet att medverka och verksamhetsanpassa för att möjliggöra att uppgifter som lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna enkelt kan tas om hand. I denna del ingår att överväga om regler bör införas som möjliggör att de utlämnade uppgifterna följer en gemensam standard.

Det föreslås följande ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (förkortas i det följande LEK). Det föreslås att när uppgifter som avses i 6 kap. 20§ 1 st.[1] lämnas ut för brottsbekämpning till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brott, ska uppgifterna ordnas och göras tillgängliga i ett format som gör det möjligt att enkelt ta hand om dem. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål. Vidare föreslås att den som lämnar ut uppgifter till nämnda myndigheter eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brott, har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när uppgifter lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet som har begärt uppgifterna. Det gäller även för lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.

Vidare föreslås att den som tillhandahåller en förbetald allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst eller en förbetald internetanslutningstjänst får inte ge tillgång till tjänsten om inte denne har registrerat abonnentens namn, adress, personnummer eller motsvarande och nummer för tjänsten. Uppgifterna ska finnas tillgängliga hos tillhandahållaren från registreringen och i ett år efter att tillhandahållandet har upphört. I samband med registreringen ska abonnentens identitet kontrolleras genom en giltig identitetshandling med fotografi eller en tillförlitlig elektronisk identifiering. Saknar abonnenten en identitetshandling ska identiteten göras sannolik på annat sätt. Identitetskontrollen ska dokumenteras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om identitetskontrollen.

Slutligen föreslås att om en förbetald tjänst som har registrerats enligt 23a § har överlåtits till någon annan utan att en ny registrering har skett, ska tillhandahållandet av tjänsten avbrytas. Det gäller inte om tjänsten har överlåtits till en närstående, har införskaffats av en juridisk person och används på dennes uppdrag eller har införskaffats på uppdrag av myndigheter som har till uppgift att ingripa mot brott.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. En förbetald allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst eller en förbetald internetanslutningstjänst som har tillhandahållits innan lagen trädde i kraft får tillhandahållas till och med den 1 juli 2022 trots att en registrering inte skett.

Det föreslås ändring i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen får efter samråd med vissa brottsbekämpande myndigheter meddela föreskrifter om kravet på format och utlämnande av uppgifter utan dröjsmål och den ersättning som ska utgå. Post- och telestyrelsen får i enskilda fall medge undantag från krav enligt 6 kap. 19 § 1 st. LEK.

Vidare föreslås att den som lämnar ut uppgifter till vissa brottsbekämpande myndigheter ska gemensamt med de myndigheterna verka för att informationsöverföringen sker i gemensamma format på ett enhetligt sätt. Det gäller även lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.

Slutligen föreslås att Post- och telestyrelsen får, efter samråd med vissa brottsbekämpande myndigheter meddela föreskrifter om identitetskontrollen.

Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

[1] 6 kap. 20 § 1 st. LEK anger följande: Den som i samband med tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst har fått del av eller tillgång till
1. uppgift om abonnemang,

2. innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller
3. annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande,
får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till.