Sammantagen bedömning

Remissen innehåller förslag till nya och ändrade föreskrifter som syftar till att förbereda införandet av ämnesbetyg i berörda skolformer. Syftet med att införa ämnesbetyg uppges vara att skapa bättre förutsättningar för ett fördjupat lärande och lärande över tid samt att motivera eleverna att slutföra utbildningen. Förslagen anges komma att påverka skolhuvudmän som bedriver eller avser bedriva utbildning inom gymnasieskolan, inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och inom anpassade gymnasieskolan då de behöver tillämpa och implementera de nya ämnena och de ändrade programstrukturerna. Förslagen om nya ämnesplaner uppges också beröra huvudmän och utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen som bedriver eller avser att bedriva utbildning på gymnasial nivå.

Konsekvensutredningen redogör på ett tillräckgli tydligt sätt förslagets bakgrund och syfte. Effekterna av om ingen reglering kommer till stånd beskrivs också tillräckligt väl. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten beskrivs också tillräckligt tydligt, även om en något mer detaljerad redogörelse hade varit önskvärt. Även vilken bransch som påverkas framgår av förslaget.

Redovisningen gällande särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är tydligt, varför Regelrådet vill lyfta den delaspekten.

Det finns viss information gällande storlek och antal berörda företag genom angivelsen avseende antal huvudmän, däremot går det från denna information inte att utläsa hur stora de berörda företagen är (Regelrådet läser enskilda huvudmän som ett samlingsnamn för huvudmän som inte är offentliga, exempelvis aktiebolag eller ideella föreningar, men detta borde ha definierats i konsekvensutredningen). Även om antalet skolenheter i olika driftsformer redovisas på ett förtjänstfullt vis, går det inte att utläsa hur många eller hur stora aktiebolagen (eller andra organisationsformer) är. Detta är en brist i konsekvensutredningen.

Redovisningen är heller inte tillräckligt tydlig gällande vilka alternativa lösningar som varit tänkbara, även om det finns viss värdefull information gällande förslagsställarens handlingsutrymme eftersom det framhålls att regleringen är påkallad av tidigare lagändring.

Konsekvensutredningen saknar också tillräckligt tydlig beskrivning av tid- och kostnadsmässiga konsekvenser. Det verkar troligt att förslaget kommer att medföra viss administrativ påverkan, men sammantaget är det tämligen svårt att utläsa hur stora effekter förslaget väntas att få för berörda huvudmän.

Avseende förslagets konkurrenspåverkan verkar det inte särskilt troligt att sådan effekt skulle vara aktuell, men förslagsställaren ska ändå redogöra för denna delaspekt. Om bedömningen gjort att sådan effekt inte föreligger ska det motiveras.

Regelrådet har inte kunnat utläsa någon redovisning avseende eventuell påverkan på företagen i andra avseenden eller om det varit aktuellt att särskilt beakta små företag vid reglernas utformning.

Utöver ovan framförda bedömningar avseende konsekvensutredningens delaspekter menar Regelrådet att förslagens syfte borde ha framkommit mycket tydligare, det är med liten marginal som redovisningen av förslagets syfte bedömts godtagbart redovisad.

Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.