Yttrande över Statens gruvliga risker (SOU 2018:59)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

I remissen föreslås ändringar i miljöbalken och minerallagen (1991:45) samt en ny lag om finansiella säkerheter för gruvverksamheter och en ny förordning om finansiella säkerheter för gruvverksamhet.

För det första föreslås att syftet och målsättningen med säkerheterna tydliggörs:

– Säkerhetsbeloppet ska beräknas så att det med betryggande marginal täcker de förväntade efterbehandlingskostnaderna.

– Kraven på efterbehandlingsåtgärder ska dokumenteras i en särskild efterbehandlingsplan så det blir tydligt vad som ska åstadkommas. Planen ska prövas i samband med tillståndsgivningen vid gruvverksamhet och revideras minst vart femte år.

– Säkerhetsbeloppet ska täcka kostnaderna för en situation där verksamhetsutövaren inte kan (exempelvis vid konkurs) eller vill stå för efterbehandlingskostnaderna vid en tidpunkt fram till nästa revideringstillfälle. Säkerhetsbeloppet ska revideras vart femte år då ett nytt belopp ska fastställs för kommande femårsperiod.

– Verksamhet ska inte tillåtas bedrivas utan att fullgoda säkerheter har ställts

 

För det andra föreslås en uppstramning av reglerna för beräkning av säkerhetsbeloppets storlek:

– Verksamhetsutövaren måste visa att morän av tillräcklig kvalitet finns att tillgå i närområdet annars måste höjd tas för kostnader för jordförbättringsåtgärder eller transporter.

– Beräkningen ska inkludera ett osäkerhetspåslag – säkerheternas storlek ska med 75 procents sannolikhet täcka kostnaderna för efterbehandlingen.

– Beräkningen ska ta explicit hänsyn till framtida pris- och löneutveckling.

– Kravet på separata säkerheter enligt minerallagen tas bort för de företag som ställer säkerheter för gruvverksamhet.

 

För det tredje föreslås att endast två typer av säkerheter ska accepteras:

– bankgarantier med standardiserade villkor som bestäms av staten samt

– ställande av pant i form av deposition av kontanta medel.

 

För det fjärde föreslås en tydligare beslutsprocess när det gäller säkerheternas storlek:

– Uppgiften att besluta om säkerheternas storlek flyttas från Miljö- och marknadsdomstolen till Riksgäldskontoret som blir tillsynsmyndighet för de ekonomiska säkerheterna inom gruvavfallsfinansieringssystemet.

– Prövning av efterbehandlingsplanen föreslås göras av Mark- och miljödomstolen (vid nytt eller ändrat tillstånd för gruvverksamhet enligt miljöbalken) och Länsstyrelserna (vid revideringar).

 

Förslaget föreslås träda ikraft 1 juli 2019.

Det bakomliggande förslaget

Förslag (PDF 1 MB)