Yttrande över utkast till lagrådsremiss Riskskatt för vissa kreditinstitut

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

Utkastet innehåller förslag till lag om riskskatt för kreditinstitut, förslag till lag om ändring i lagen om riskskatt för kreditinstitut, förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

I utkastet görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. Därför föreslås att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet föreslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras. För beskattningsår som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget.

 

Regelrådet yttrade sig över promemorian Riskskatt för vissa kreditinstitut den 11 november 2020 och fann då att den inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning[1].

[1] Dnr. RR 2020-277