Yttrande över utkast till lagrådsremissen Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning – del 2

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

EU-förordningen om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter (2019/1020) trädde i kraft den 15 juli 2019 och ska tillämpas i sin helhet från och med den 16 juli 2021. I betänkandet från 2019 års marknadskontrollutredning – ”En enhetlig och effektiv marknadskontroll” (SOU 2020:49) – föreslogs författningsändringar som syftade till att anpassa svensk lagstiftning till EU-förordningen. Förslagen remitterades 2020. Regelrådet var en av remissinstanserna som yttrade sig och bedömde då att konsekvensutredningen inte uppfyllde 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (RR 2020-262). Remissen följdes av en kompletterande promemoria till betänkandet innehållande begränsade förslag till anpassningar. Denna promemoria remitterades, dock inte till Regelrådet. Regelrådet konstaterar emellertid att den kompletterande promemorian inte omhändertog de synpunkter som framförts av Regelrådet. Detsamma gäller den efterföljande propositionen 2020/2021:189 – ”Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning” – som överlämnades i april 2021 till riksdagen.

Regelrådet konstaterar att inte heller innevarande utkast till lagrådsremiss, som innehåller ytterligare kompletteringar till anpassningar, omhändertagit Regelrådets tidigare lämnade synpunkter vad avser det nya regelverkets effekter för företag. Regelrådet vill därför hänvisa till tidigare yttrande i sin helhet.

 

Regelrådet vill utöver detta även anföra att det inom ramen för innevarande utkast till lagrådsremiss hade varit särskilt relevant att föra ett mer utförligt resonemang kring effekterna av de föreslagna nya bemyndigandena för statliga och kommunala myndigheter att meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll. Som konstateras i promemorian finns det i befintliga produktlagar i flera fall möjlighet för myndigheterna att ta ut en avgift för marknadskontroll, medan det i andra saknas sådana bestämmelser. Promemorian anger att för att möjliggöra för marknadskontrollmyndigheterna att i framtiden kunna finansiera kontrollen bör det finnas en möjlighet för myndigheterna att, vid sidan av statlig finansiering, ta ut en avgift från ekonomiska aktörer. Promemorian anger vidare att flera remissinstanser i anslutning till remitteringen av betänkandet SOU 2020:49 uttryckt osäkerhet kring vilken verkan artikel 15 i EU:s marknadskontrollförordning är avsedd att ha och vilken effekt den får för uttaget av avgifter i Sverige beträffande såväl årsavgifter som timtaxa. Denna oklarhet kvarstår i utkastet till lagrådsremiss. Då det är fråga om ett mycket stort antal företag som berörs av det nya regelverket, och att utformningen av (kommande) avgiftsmodeller kan ha stor betydelse för företag, inte minst små företag, hade det varit önskvärt med en tydligare redovisning av regeringens och andra myndigheters ambition i detta avseende.

 

Vidare saknas en redovisning av konsekvenserna av att myndigheternas befogenheter och sanktionsmöjligheter förs in i ett mycket stort antal produktspecifika lagar i stället för i en horisontell lag. En horisontell lag föreslås i utredningens betänkande och anses, såvitt Regelrådet förstår, av såväl majoriteten marknadskontrollmyndigheter som den nationella samordnande myndigheten främja samverkan mellan myndigheter och underlätta för ekonomiska aktörer.

Det bakomliggande förslaget

Förslag

Taggar:

marknadskontrol