Yttrande över En ny växtskyddslag (Ds 2020:8)

Förslaget till ny växtskyddslag syftar bland annat till att anpassa svensk lagstiftning till två nya EU-förordningar om skyddsåtgärder mot växtskadegörare (2016/2031) respektive offentlig kontroll (2017/625). Exempel på växtskadegörare är insekter, kvalster, svampar, bakterier, virus och parasitära växter. Växtskyddsförordningen omfattar skyddsåtgärder mot två huvudkategorier av växtskadegörare: s.k. karantänskadegörare och reglerade EU-icke-karantänskadegörare. En karantänskadegörare får inte förekomma inom ett specificerat territorium eller inte ha någon stor utbredning och dess introduktion, etablering och spridning skulle få oacceptabla, ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser. Om det specificerade territoriet där skadegöraren inte finns utgörs av unionen, benämns karantänskadegöraren EU-karantänskadegörare. Reglerade EU-icke-karantänskadegörare är skadegörare som redan förekommer inom EU.

Lagen föreslås innehålla bemyndiganden för regeringen eller de myndigheter som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förbud och åtgärder för att förhindra förekomst av karantänskadegörare samt om egenkontroll, dokumentation och uppgiftsskyldighet. Lagen innehåller också bestämmelser om rätt för kontrollmyndighet till upplysningar och tillträde, om skyldighet för enskilda att lämna hjälp vid behov, att förelägganden ska kunna förenas med vite, om rättelse på den enskildes bekostnad samt möjlighet för kontrollmyndighet att begära hjälp av Polismyndigheten. Kontrollmyndigheten föreslås ges en rätt att göra inköp under en dold identitet. Bestämmelser vid eventuell delegation av kontrolluppgifter till andra organ införs. Det föreslås statlig ersättning till den som på grund av föreskrifter eller beslut i det enskilda fallet om utrotning eller inneslutning av karantänskadegörare drabbas av kostnader för vissa bekämpningsåtgärder, förlorat växtvärde eller produktionsbortfall. Det föreslås vidare ett bemyndigande att meddela föreskrifter för att begränsa förekomsten av andra växtskadegörare än karantänskadegörare om dessa kan medföra oacceptabla ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser genom angrepp på träd avsedda för virkesproduktion.

Flertalet överträdelser föreslås medföra en straffsanktion. För allvarligare brott föreslås att straffskalan ska vara böter eller fängelse i högst två år. För andra bestämmelser som har stor betydelse för att syftet med lagstiftningen ska kunna uppnås men där straffvärdet inte bedöms vara fullt lika högt föreslås böter och för vissa mindre allvarliga överträdelser föreslås införandet av ett system med sanktionsavgifter.

Den nya växtskyddslagen föreslås ersätta den nu gällande växtskyddslagen (1972:318). Ändringar föreslås även i skogsvårdslagen (1979:429).

Förvaltning eller djurförsök med vilda djur (Rapport 2019:19)

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2019/02558/DL, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem (SOU 2020:7)

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2020/00314/DL, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Tillfälliga lättnader i reglerna om tillstånd till fiskodling (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2020/01456/RS, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet som inkom till Regelrådet den 20 maj 2020 med angiven svarstid den 27 maj 2020 och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Utkast till lagrådsremiss Förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2020/01529/RS, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet som inkom till Regelrådet den 1 juni 2020 med angiven svarstid den 2 juni 2020 och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (Ds 2020:6)

Remissen innehåller förslag till ändring i livsmedelslagen (2006:804).

Det anges att lagändringarna huvudsakligen innebär att hela området material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel kommer att omfattas av livsmedelslagens tillämpningsområde[1]. De bestämmelser i lagen som inte uttryckligen är begränsade till att gälla livsmedel föreslås också gälla för material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. När det gäller offentlig kontroll innebär förslaget att kommunerna får det operativa kontrollansvaret för sakområdet material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel vid sådana anläggningar som inte är livsmedelsanläggningar. Det föreslås också sanktioner vid överträdelser och att regeringen ska ha bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter.

[1] Detta skiljer sig från nuläget på så sätt att idag är sådana material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som hanteras vid andra anläggningar än livsmedelsanläggningar eller av andra verksamhetsutövare än livsmedelsföretag inte föremål för offentlig kontroll.

Livsmedelsverkets rapport om lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2020/00310/JL, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Konkurrensverkets befogenheter (Ds 2020:3)

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2020/00305/RS, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

En anpassning av bestämmelserna om kontroll av ekologisk produktion till EU:s nya förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2018/03272/RS, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Genomförande av EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (Ds 2019:19)

Promemorian innehåller förslag till lag om köpares otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer i jordbruks- och livsmedelskedjan och förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Förslagen avser genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet). I lagen definieras sexton olika otillbörliga handelsmetoder som ska vara förbjudna för köpare i jordbruks- och livsmedelskedjan att tillämpa i förhållande till sina leverantörer. Regler förslås bland annat för när det är tillåtet att skicka tillbaka osålda produkter till leverantören, trots att de inte varit felaktiga. Det föreslås också att avbeställningar måste göras 30 dagar i förväg och att betalning måste erläggas senast 30 dagar efter leverans, den s.k. 30/30-regeln.

Promemorian innehåller även förslag som går utöver minimireglerna enligt direktivet. Dessa inkluderar bland annat att icke-färskvaror också omfattas av den s.k. 30/30-reglen. Vidare är vissa transaktioner undantagna i direktivet genom trappmodellen[1]. Det nu remitterade förslaget omfattar dock alla företag i jordbruks- och livsmedelskedjan oavsett storlek eftersom utredaren har valt att inte tillämpa modellen. Det framgår vidare att utredningen inte föreslår förbud mot andra handelsmetoder än de som redan regleras i direktivet.

Promemorian innehåller även ändringar i OSL för att uppfylla direktivets krav på att leverantörer ska kunna lämna anmälningar i hemlighet till utpekad tillsynsmyndighet. Det görs även bedömningen att Konkurrensverket är bäst lämpat att fungera som tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten ska bland annat kunna besluta om administrativa sanktioner för överträdelser av bestämmelser i den nya lagen.

[1] Tillämpningsområdet för direktivet utgår från en trappmodell i fem steg som grundar sig på leverantörens och köparens relativa storlek sett till årsomsättning. Enligt artikel 1.2 första stycket är direktivet tillämpligt på vissa otillbörliga handelsmetoder som förekommer vid försäljning av jordbruks- och livsmedelsprodukter av leverantörer som har en omsättning på högst 2 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 2 miljoner EUR, leverantörer som har en omsättning på mer än 2 miljoner EUR men högst 10 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 10 miljoner EUR, leverantörer som har en omsättning på mer än 10 miljoner EUR men högst 50 miljoner EUR till köpare som har en

omsättning på mer än 50 miljoner EUR, leverantörer som har en omsättning på mer än 50 miljoner EUR men högst 150 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 150 miljoner EUR, leverantörer som har en omsättning på mer än 150 miljoner EUR men högst 350 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 350 miljoner EUR.

Förslag till nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m.

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2019/02174/JL, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Näringsdepartementets Ds Märkning och registrering av katter – ett förslag och dess konsekvenser (Ds 2019:21)

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2019/02696/DL har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över promemoria om krav på rapportering av betalningstider samt kompletterande utredning

Näringsdepartementet remitterade 2018 en promemoria innehållande ett förslag till lag om rapportering av betalningstider (N2017/07725SKR). Med anledning av remissinstansernas yttranden, inklusive Regelrådets (RR 2018-123), över promemorian gavs Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att genomföra en fördjupande utredning av vissa frågor. Det är denna utredning som nu remitterats. Regelrådet har emellertid valt att behandla den ursprungliga promemorian tillsammans med den nu remitterade utredningen.

Förslaget i den ursprungliga promemorian är att företag med minst 500 anställda varje år ska rapportera den genomsnittliga avtalade betalningstiden, den genomsnittliga faktiska betalningstiden samt den andel fakturor som betalats efter utgången av avtalad betalningstid för företag som har 0-9 anställda, 10-49 anställda respektive 50-249 anställda till Bolagsverket.

Den kompletterande utredningen innehåller en beskrivning av alternativa lösningar för företags inhämtande och inlämnande av information från och till Bolagsverket (webbaserad lösning eller maskin till maskinlösning), förslag på bestämmelser om Bolagsverkets tillsyn och sanktionsmöjligheter (vitesföreläggande), förslag på vilka företag som bör vara rapporteringsskyldiga (alla företag med 250 eller fler anställda) samt utredningar kring behov av speciella informationsinsatser, uppskattade kostnader för svenska företag samt påverkan på företags verksamhet och konkurrensförhållanden.

Transportstyrelsens framställan om ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)

Rubricerade ärende, ert diarienummer N2018/05562/MRT, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Näringsdepartementets betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst, SOU 2018:92 samt Infrastrukturdepartementets promemoria Kompletterande förslag till betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst

I Näringsdepartementets betänkande lämnas förslag som avser ändring i lagen (2003:389) respektive förordningen (2003:369) om elektronisk kommunikation samt i förordningen (2003:767) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet.

Den kompletterande promemorian från Infrastrukturdepartementet avser även den förslag till ändring av lagen (2003:389) liksom förordningen (2003:767) om elektronisk kommunikation. Den avser därutöver förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I huvudsak avser betänkandets förslag följande:

Från och med år 2025 ska alla som innehar tillstånd att använda radiosändare eller tillstånd för skyddad mottagning betala en årlig nyttjandeavgift för tillstånden. Avgiften ska betalas i förskott för kommande år inom en månad från betalningens förfallodag. Dröjsmålsränta ska tas ut på obetalda nyttjandeavgifter. Vid fastställande av nyttjandeavgiften ska hänsyn tas till andra offentligrättsliga avgifter som betalas för radiosändningarna. Nyttjandeavgiften ska inte betalas för sådana tillstånd som tilldelats efter allmänt inbjudningsförfarande eller radioanvändning som är undantagen från tillståndsplikt.

Post- och telestyrelsen föreslås få i uppdrag att ta fram en vägledning för fastställande av nyttjandeavgifter för radiospektrum och minst vart femte år se över principerna för prissättningen för nyttjandeavgifterna.

Radioanvändning för enbart mottagning (skyddad mottagning) inom Sveriges gränser ska kunna ges tillstånd. Post- och telestyrelsen ges i uppdrag att planera inom vilka frekvensband skyddad mottagning kan ges tillstånd.

Tillståndsmyndigheten beslutar om vilket frekvensutrymme som ska tilldelas.

Utredaren föreslår att allmänt inbjudningsförfarande ska användas vid tillståndsgivning av enskilda tillstånd att använda radiosändare i syfte att ge alla intressenter möjlighet att erhålla ett visst radiotillstånd. Allmänna inbjudningsförfaranden för radioanvändning ska även tillämpas vid radioanvändning som inte är avsedd att tillhandahållas allmänheten utan för privat bruk som exempelvis inom ett företag eller inom ett sjukhus.

Utredaren föreslår vidare att det ska vara möjligt att ställa villkor om förmedling av public service-innehåll i tillstånd att använda radiosändare. Därutöver föreslås att den svenska radiospektrumförvaltningen ska digitaliseras bland annat i syfte att göra tillståndsprocessen snabbare och bidra till att det blir enklare för enskilda företag att söka tillstånd för radioanvändning.

I övrigt innehåller förslaget sådant som avser att förstärka nationella säkerhetsintressen och som i huvudsak avser Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Försvarsmaktens behov. I de delar som kan beröra företag föreslås att tillstånd att använda radiosändare eller tillstånd för skyddad mottagning får förenas med villkor och krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Tillstånd får dessutom nekas om sökandens radioanvändning kan antas vålla fara för rikets säkerhet. Överlåtelse av tillstånd eller del av tillstånd får heller inte medges till någon som tidigare har fått tillstånd återkallat på grund av att ha vållat fara för Sveriges säkerhet. Tillstånd kan av samma anledning återkallas. Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil anslutningspunkt ska kunna tillhandahålla funktioner för prioritering av kommunikation till vissa aktörer. Sådana aktörer som avses är samhällsviktiga aktörer som till exempel de brottsbekämpande myndigheterna.

I Infrastrukturdepartementets promemoria föreslås kompletteringar av betänkandet i de delar som syftar till att radioanvändning inte ska vålla fara för Sveriges säkerhet. Det föreslås att Post- och telestyrelsen ska samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten innan styrelsen fattar beslut om dels ansökningar om tillstånd att använda radiosändare och om medgivande av överlåtelse eller uthyrning av sådana tillstånd när det gäller frågan om radioanvändningen kan antas vålla fara för Sveriges säkerhet, dels behovet av att förena tillstånd med villkor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet och vilka sådana villkor som ett tillstånd i så fall bör förenas med. Vidare föreslås sekretessbrytande bestämmelser för att möjliggöra nödvändigt informationsutbyte mellan Post- och telestyrelsen, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten i samrådsförfarandet. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska även kunna begära att tillståndsmyndigheten prövar om ett tillstånd ska återkallas eller tillståndsvillkor ändras för att radioanvändningen kan antas vålla fara för Sveriges säkerhet. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska kunna överklaga beslut som omfattas av samrådsskyldigheten.

De delar av betänkandet som handlar om Sveriges säkerhet, liksom innehållet i den kompletterande promemorian från Infrastrukturdepartementet bedöms inte få några effekter av betydelse för berörda företag. Konsekvenserna av dessa förslagsdelar kommer därför inte att vidare behandlas i Regelrådets yttrande.

Yttrande över betänkandet Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9)

Genom ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska det förtydligas att planeringsunderlag för planläggningsarbete, såsom geotekniska undersökningar, naturvärdesinventeringar och utredningar om vatten och avlopp, får tas fram av annan än kommunen. Kommunen ska i ett positivt planbesked ange vilket planeringsunderlag som kan behövas för planläggning om detta begärts av planintressenten. Kommunen ska på intressentens begäran även kunna medge tillåtelse att inhämta yttrande från länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att kunna ta ställning till hur den planläggning som planbeskedet avser förhåller sig till de s.k. ingripandegrunderna, t.ex. om och i så fall hur planläggningen kan påverka riksintressen, miljökvalitetsnormer och strandskydd samt risk för olyckor, översvämning och erosion. Det ska av planbeskrivningen framgå om och i så fall vilken planintressent som tagit fram underlaget. Det ska vidare förtydligas att det är frivilligt för kommunen att upprätta planprogram och att miljöbalkens krav på avgränsningssamråd inte ska gälla i detta arbete. Utöver dessa författningsändringar föreslås även framtagandet av ytterligare vägledning om vilket underlag som behövs för att kartlägga och bedöma planeringsförutsättningar.

Yttrande över En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning (Ds 2018:41)

Den remitterade promemorian innehåller förslag till ändringar i följande författningar, med anledning av EU:s nya kontrollförordning[1]:

  • Epizootilagen (1999:657)
  • Zoonoslagen (1999:658)
  • Livsmedelslagen (2006:804)
  • Lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter
  • Lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m.
  • Lagen (2006:807) om kontroll av husdjur, m.m.
  • Lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel
  • Lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion
  • Djurskyddslagen (2018:1192)
  • Miljöbalken (1998:808)

Vissa av ändringarna är språkliga, såsom att uttrycken offentlig kontroll, annan offentlig verksamhet och organ med delegerade uppgifter betyder samma sak som i den nya kontrollförordningen. Vidare föreslås nya bemyndiganden som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter om skyldighet för aktörer att lämna uppgift om sin verksamhet. Det införs även bestämmelser om tystnadsplikt för dem som utövar offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet, samt en möjlighet för kontrollmyndigheter att i vissa fall köpa in produkter utan att identifiera sig, i syfte att kontrollera att produkterna uppfyller gällande krav (så kallad mystery shopping).

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 14 december 2019.

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 99/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll.

Yttrande över Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86)

Betänkandet innehåller förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). Det föreslås att ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov ska gälla omedelbart även om beslutet inte har fått laga kraft. En åtgärd som kräver lov får således påbörjas när startbesked har getts och eventuella villkor för åtgärdens påbörjande är uppfyllda. Detta sker dock på egen risk även om byggnadsnämnden

Förslag från Skatteverket att ändra kommande vägdataförordning

Rubricerade ärende, diarienummer N2018/05550/MRT, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Ett snabbare bostadsbyggande (SOU 2018:67)

Rubricerade ärende, diarienummer N2018/05145/SPN, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Alla nyheter