Förslaget gäller föreskrifter om villkor för friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid tillståndspliktig verksamhet med joniserad strålning. Friklassning innebär att reglerna under strålskyddslagen (1988:220) och kärntekniklagen (1984:3) om hantering av material och annat som kan ha förorenats med radioaktivt ämne inte ska tillämpas. Syftet är att göra hanteringen mera effektiv utan att åsidosätta skyddet för människa och miljö. Samtidigt anpassas svenska regler till EG:s rådsdirektiv 96/29/Euratom om strålskydd samt till rekommendationer utfärdade av EU och IAEA. F.n. omfattar friklassning enbart material och tillämpas genom särskilda beslut i enskilda fall. Ett genomförande innebär för verksamhetsutövaren en möjlighet att friklassa material, lokaler, byggnader eller mark vars förorening understiger i föreskrifterna fastställda gränsvärden. Det som friklassats behöver inte längre hanteras som radioaktivt avfall utan kan användas fritt, exempelvis återvinnas eller användas för annan verksamhet. Förslaget bygger på att verksamhetsutövaren själv beslutar om friklassning och dokumenterar de utredningar och analyser som beslutet grundas på. Dokumentationen ska ge underlag för Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn.