Yttrande över promemorian Stöd till produktion av audiovisuella verk

Promemorian avser förslag till ny förordning om statligt stöd till produktion av audiovisuella verk, vilket inkluderar spelfilm, dokumentärfilm, dramaserie och dokumentärserie. Med spelfilm och dokumentärfilm avses en film med en längd av minst 60 minuter. Med dramaserie eller dokumentärserie avses en serie om minst tre avsnitt. Stöd anges ska lämnas i mån av tillgång på medel. Enligt förslaget ska stödet ges till företag med produktion av audiovisuella verk som sin huvudsakliga verksamhet under förutsättning att

  • produktionen helt eller delvis genomförs i Sverige,
  • producenten under de närmaste fem åren före ansökan har haft huvudansvaret för produktionen av minst ett audiovisuellt verk som har distribuerats,
  • produktionens totalbudget uppgår till minst 30 miljoner kronor för spelfilm, minst tio miljoner kronor för dokumentärfilm, minst tio miljoner kronor per avsnitt för dramaserie eller minst fem miljoner kronor per avsnitt för dokumentärserie,
  • de stödberättigande kostnaderna för produktionen uppgår till minst fyra miljoner kronor
  • producenten har tecknat ett avtal om distribution av det audiovisuella verket,
  • produktionens färdigställande har garanterats genom tecknandet av en färdig-ställandegaranti eller motsvarande försäkring, och
  • produktionens finansiering är säkerställd i den del som stöd inte söks för.

Det föreslås att stöd ges med högst 25 procent av stödberättigande kostnader. Med stödberättigande kostnader avses kostnader som är nödvändiga för produktionen och som uppstått i Sverige i form av köp av varor och tjänster från företag som är skattskyldiga för verksamhet i Sverige och löner till arbetstagare som är skattskyldiga i Sverige.

Enligt förslaget ska Tillväxtverket pröva frågor om stöd enligt förordningen. Stöd ska utlysas vid två tillfällen per år från och med 2023. Ansökan ska göras skriftligt och lämnas till Tillväxtverket på det sätt myndigheten anvisar och innehålla de uppgifter som Tillväxtverket behöver för att pröva den. Om det finns särskilda skäl ska Tillväxtverket få besluta om att förlänga tiden för när ansökan ska ha kommit in. I promemorian anges även att stödmottagaren ska bifoga skriftliga underlag till ansökan som styrker de stödberättigande kostnaderna samt att övriga förutsättningar för stödet är uppfyllda.

Förslagsställaren anger även att om Tillväxtverket beslutar att bevilja stöd ska det framgå av beslutet när produktionen i Sverige senast ska vara avslutad. Efter ansökan från stödmottagaren får Tillväxtverket förlänga denna frist om det finns skäl för det. Av beslutet ska även framgå det högsta stödbelopp som kan betalas ut. Ett beslut om stöd ska få förenas med villkor. Tillväxtverket ska efter ansökan om utbetalning slutligt bestämma stödets storlek och fatta beslut om utbetalning. Tillväxtverket får besluta att stöd helt eller delvis inte ska betalas ut om

  • mottagaren genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att stödet har beviljats felaktigt,
  • stödet av någon annan orsak har beviljats felaktigt och mottagaren skäligen borde ha insett detta, eller
  • villkoren för stödet inte har följts.

Stöd ska inte få betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar att ett stöd beviljat av en svensk stödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Tillväxtverket ska besluta att en stödmottagare är återbetalningsskyldig om stödet inte skulle ha betalats ut. På det belopp som en stödmottagare är återbetalningsskyldig för ska ränta betalas från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

Tillväxtverket ska den 30 september varje år, med början 2023, lämna en samlad redovisning till regeringen av de stöd som sökts och betalats ut.

Tillväxtverket ska vart tredje år, med början 2025, tillsammans med den årliga redovisningen enligt första stycket, lämna en utvärdering till regeringen avseende stödets samhällsekonomiska effekter.

Tillväxtverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av förordningen och beslut enligt förordningen ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Förordningen föreslås träda i kraft den 27 september 2022, frånsett 10 § som avser att stöd ska utlysas vid två tillfällen per år, vilket inte är möjligt under 2022 varför denna del av förordningen anges tillämpas första gången 1 januari 2023.

Innehållsvillkor för public service på internet – och ordningen för beslut vid förhandsprövning (SOU 2022:5)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över promemorian utkast till lagrådsremiss Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag

Ärendet avser en lagrådsremiss där ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) föreslås jämte vissa relaterade ändringar i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informations-samhällets tjänster.

Förslaget avser i huvudsak följande:
Kretsen av leverantörer av medietjänster som enligt radio- och tv-lagen ska se till att mottagare av deras tjänster har tillgång till viss information utökas till att även omfatta leverantörer av medietjänster som sänder sökbar text-tv, kommersiell radio, ljudradio där inget tillstånd krävs och ljudradio där regeringen meddelar tillstånd samt tillhandahåller beställradio som finansieras med public service-avgiften. Den information som ska lämnas utökas till att också avse information om leverantörens ägare och ägarstruktur. Myndigheten för press, radio och tv ska ha tillsyn över att leverantörer följer kravet på information om ägare. Myndigheten ska även få besluta om sanktion om bestämmelsen inte följs.

Yttrande över förslag till lag om tillfälliga bestämmelser om förlängning av tillstånd att sända digital kommersiell radio

Förslaget avser förslag till lag om tillfälliga bestämmelser om förlängning av tillstånd att sända digital kommersiell radio. Enligt förslaget ska tillstånden att sända digital kommersiell radio förlängas till och med den 31 juli 2026. Förutsättningarna för en förlängning anges i en lagen.

Yttrande över promemorian Ändringar i radio- och tv-lagen, (Ds2021:12)

Förslaget avser ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696). Den som sänder tv eller sökbar text-tv, sänder kommersiell radio, sänder ljudradio där inget tillstånd krävs eller där regeringen meddelar tillstånd, som tillhandahåller beställ-tv eller som tillhandahåller beställradio som finansieras med public serviceavgiften ska på ett enkelt sätt lämna information om leverantörens ägare, ägarstruktur och, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer. Förslaget innebär dels att den information som ska lämnas utökas, dels att kretsen av de som ska lämna information blir vidare. Informationen ska hållas tillgänglig på det sätt som leverantören bestämmer. Idag finns krav på att programföretag som sänder tv, liksom leverantörer av beställ-tv, ska lämna viss information.

Enligt förslaget ska tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv meddelade av Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) gälla i åtta år i stället för sex år.

Bestämmelserna som möjliggör återkallelse av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradio vid överträdelse av regler om produktplacering, sponsring och reklam upphävs.

Annonser ska få sändas i ljudradiosändning som inte är närradio under högst 20 procent av tiden mellan kl. 06.00 och 18.00 samt högst 20 procent av tiden mellan kl. 18.00 och 24.00.

Promemorian Film – ett nytt officiellt statistikområde

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ku2020/02350, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ku2018/01387/MF, har remitterats till Regelrådet.

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och borde därför inte ha remitterats till Regelrådet.

Yttrande över Förslag till lagändring och ny förordning om Riksantikvarieämbetets digitala system för kulturhistorisk information

Remissen utgörs av Riksantikvarieämbetets promemoria Förslag till lagändring och ny förordning om Riksantikvarieämbetets digitala system för kulturhistorisk information och innehåller förslag till ändring i kulturmiljölagen (1998:950) och en ny förordning om Riksantikvarieämbetets digitala system för kulturhistorisk information.

I kulturmiljölagen (1998:950) föreslås ett tillägg som anger att i syfte att tillförsäkra den offentliga förvaltningen och enskilda tillgång till kulturhistorisk information ska det finnas ett digitalt system för kulturhistorisk information. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som behövs om vem som får registrera uppgifter i systemet.

I den föreslagna förordningen om Riksantikvarieämbetets digitala system för kulturhistorisk information finns bestämmelser om syftet med kulturmiljöregistret och att Riksantikvarieämbetet är systemansvarig för detta. Vidare föreslås ett informationsansvar för både Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen. Förordningsförslaget innehåller också regler om behandling av personuppgifter.

Konstnär – oavsett villkor (SOU 2018:23)

Rubricerade ärende, diarienummer Ku2018/00773/KO, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rapporten Fler filminspelningar till Sverige

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ku2018/00640/MF, har remitterats till Regelrådet.

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och borde därför inte ha remitterats till Regelrådet.

Yttrande över Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende (SOU 2017:79)

Förslaget innehåller i huvudsak följande:

Den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en individuell public service-avgift som regleras i en ny lag, vilken börjar gälla den 1 januari 2019. Avgiften ska betalas av alla som är obegränsat skattskyldiga, har en beskattningsbar förvärvsinkomst och som fyllt 18 år vid beskattningsårets ingång. Betalningsskyldigheten kopplas på så sätt till individer istället för till hushåll. Avgiften ska betalas med

1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till en inkomst som motsvarar 2,127 gånger inkomstbasbeloppet för beskattningsåret. Den maximala public service-avgiften beräknas för år 2019 uppgå till 1 308 kronor per person och år. Företag och andra juridiska personer bör inte omfattas av avgiftsskyldigheten.

Uppbörden ska skötas av Skatteverket och avgiften ska tas in inom ramen för skattesystemet och specificeras på inkomstdeklarationen. De avgiftsmedel som Skatteverket får in ska redovisas mot inkomsttitel på inkomstsidan i statens budget och placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Preliminära avgiftsmedel ska föras över till kontot enligt de principer som gäller för systemet med preliminärskatt. Kammarkollegiet ska förvalta kontot och betala ut medlen till programföretagen i enlighet med riksdagens beslut. Kammarkollegiet ansvarar också för redovisning och prognoser för kontot.

Enligt förslaget sägs statens avtal med Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) upp.

En ny bestämmelse införs i radio- och tv-lagen (2010:696) med innebörden att sändningstillstånden för företag vars verksamhet finansieras med public service-avgift ska gälla för åtta år. För att anpassa tillståndsperioderna till riksdagens mandatperioder ska bestämmelsen träda ikraft den 1 januari 2025. Det innebär att åttaåriga sändningstillstånd kan börja gälla 2026.

Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87)

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80)

Betänkandet innehåller Medieutredningens förslag till ett nytt mediestöd för allmänna nyhetsmedier som ska ersätta det befintliga presstödet. Utformningen av det nya mediestödet finns dels i en ny medielag, dels i en förordning. Stödet ska kunna utges till allmänna nyhetsmedier som uppfyller vissa villkor. Dessa villkor består bland annat av att det redaktionella innehållet ska utgöra minst 60 procent av hela innehållet, att det exklusiva egenproducerade innehållet ska utgöra minst 20 procent av hela innehållet, att mediet ska vara allmänt tillgängligt, riktat till en svensk målgrupp, spritt under egen titel med ansvarig utgivare, publiceras eller sändas minst 45 gånger per år samt ha en god användarförankring. Stödet får även lämnas till allmänna nyhetsmedier som är riktade till det samiska folket och de nationella minoriteterna samt under vissa förutsättningar till allmänna nyhetsmedier som utgörs av nyhets- och bildbyråer.

Stödet, som kan ges som produktionsstöd, distributionsstöd och som innovations- och utvecklingsstöd, kommer till skillnad från det nuvarande presstödet inte i huvudsak riktas mot pappersbaserade allmänna nyhetstidningar. Allmänna nyhetsmedier, oavsett innehålls- och spridningsform ska omfattas av det nya stödet.

 

Yttrande över Kulturdepartementets promemoria Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Ds 2016:26

Promemorian innehåller förslag till ändring i diskrimineringslagen (2008:567) avseende bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det som föreslås är att alla företag ska omfattas av diskrimineringsförbudet i form av bristande tillgänglighet i fråga om tillhandahållande av varor och tjänster till allmänheten. Det anges att om förutsättningarna för missgynnande, underlåtenhet och jämförbar situation är uppfyllda innebär förslaget att det inom området varor och tjänster även för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare kommer att finnas krav på att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder. De åtgärder för tillgänglighet som kan krävas anges vara de som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning samt med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövare och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse.

Yttrande över Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2010:23)

I remissen lämnas förslag till ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

I sak anges förslagen i promemorian innebära att Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) ges större frihet vid utformningen av sändningsområden för analog kommersiell radio. Bland annat föreslås att myndigheten inte längre ska behöva ta hänsyn till vad som är naturliga lokala intresseområden utan i stället se till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Vidare anges att förslag lämnas om att ändra reglerna om hur många tillstånd som får innehas inom ett sändningsområde. Därtill lämnas förslag för att främja konkurrens och mångfald inom den kommersiella radion med avseende på reglerna om överlåtelse och återkallelse av tillstånd.

 

Yttrande över Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som visas offentligt.

Det anges att förslaget innebär att det inte längre ska tas ut en avgift vid fastställande av åldersgräns för film och att det inte längre ska ställas krav på att det ska finnas ett tillståndskort tillgängligt vid en offentlig visning av en film som godkänts för visning för barn under femton år. Filmgranskningen ska i fortsättningen vara avgiftsfri.

Remissen innehåller också ett en rapport från Statens medieråd. Förslagsställaren har angett att Regelrådet ombeds lämna synpunkter enbart på det förslag i denna rapport som gäller en utvidgning av ledsagarregeln. Regelrådet bedömer att förslaget om utvidgning av ledsagarregeln inte kommer att medföra effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig över detta. Det här aktuella yttrandet kommer därför endast att behandla förslaget i promemorian.

 

Yttrande över Palett för ett stärkt civilsamhälle

I utredningen föreslås ändring i lagen om offentlig upphandling så att bl. a. upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster vars värde understiger tröskelvärdet om 750 000 euro och som inte har ett gränsöverskridande intresse inte ska omfattas av den nya lagen om offentlig upphandling. Förslaget innebär att myndigheten kan upphandla sådana tjänster utan krav på viss form, vilket innebär att det inte finns något krav på hur en leverantör ska anlitas. Vidare föreslås bland annat att möjligheten att reservera kontrakt för vissa tjänster i LOU-direktivet införs i svensk lagstiftning.

Remissvar avseende Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. I betänkandet som detta remissvar avser ges förslag som dels skulle kunna få effekter företag, och som dels skulle kunna få effekter för Regelrådets verksamhet. Av denna anledning ger Regelrådet ett särskilt remissvar på den del som rör Regelrådets verksamhet, men yttrar sig som vanligt separat över den del som kan få effekter för företag.

Remiss av Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena

Rubricerade ärende, diarienummer Ku2015/02346/KL, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Yttrande över Kulturdepartementets remiss avseende Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om kulturföremål

Rapporten innehåller en översyn av kulturmiljölagen respektive förordningen gällande bestämmelser om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål. Förslagen avser att modernisera regelverket så att det i högre utsträckning än idag utformas som ett kvalitetsskydd för kulturföremål av stor betydelse för det nationella kulturarvet.

Alla nyheter