Regelrådet

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Remissen innehåller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förslag till föreskrifter om deltagare i verksamhet med explosiva varor. I föreskriftsförslaget finns ett undantag från anmälningsplikt. Det föreslås att anmälan enligt 9 a §[1] lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor inte behöver göras för den som endast avses få delta i:

·       Hantering, överföring, import eller export av explosiva varor av begärlighetsgrad C, Mindre stöldbegärliga, enligt bilaga 7 till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av explosiva varor (MSBFS 2019:1) eller andra föreskrifter som ersatt eller ändrat MSBFS 2019:1, eller

·       Hantering av explosiva varor som sker i samband med lärarledd undervisning inom grundskola, gymnasium, högskola eller annan yrkesutbildning.

Anmälan enligt 9 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska vara skriftlig och för varje person som avses få delta i verksamheten innehålla namn och personnummer eller samordningsnummer eller, om sådana nummer saknas, födelsedatum och bostadsadress.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

[1] 9 a § i LBE lyder, enligt förslag i Justitiedepartementets promemoria Skärpt kontroll över explosiva varor (Ds 2020:17): Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet med explosiva varor enligt denna lag ska till tillståndsmyndigheten anmäla vilka som i verksamheten avses få delta i hantering, överföring, import och export av sådana varor.

Regelrådet yttrade sig över promemorian vid sammanträde den 28 oktober 2020, Regelrådets diarienummer RR 2020-239: 16040497512020_239ExplvarSlutv1.pdf (regelradet.se)

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020-11591, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Remissen innehåller Myndigheten för press, radio och tv:s förslag till föreskrifter om mediestöd. Föreskrifterna behandlar tillämpningen av mediestöd till allmänna nyhetsmedier enligt mediestödsförordningen (2018:2053). Föreskrifterna innehåller bestämmelser om:

·       Allmänna nyhetsmedier,

·       Förutsättningar för mediestöd,

·       Mätmetod,

·       Nyetablerade allmänna nyhetsmedier,

·       Mediestöd till allmänna nyhetsmedier som är riktade till de nationella minoriteterna,

·       Särskilda förutsättningar för redaktionsstöd,

·       Särskilda förutsättningar för lokalt stöd,

·       Utgångspunkter vid prioritering av mediestöd,

·       Ansökan om mediestöd och

·       Redovisning.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 15 april 2021 och upphöra att gälla vid utgången av 2023. De upphävda föreskrifterna ska fortsätta att gälla för mediestöd som har beslutats före utgången av 2023.

Remissen innehåller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förslag till föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S 2021) och transport av farligt gods på järnväg (RID-S 2021). Förslaget anges innehålla inledande föreskrifter och bilagor. De inledande föreskrifterna innehåller övergripande bestämmelser såsom tillämpningsområde, definitioner och övergångsbestämmelser. Bilagorna A och B i ADR-S (väg) respektive bilaga 1 i RID-S (järnväg) innehåller en direkt översättning av de officiella utgåvorna för transport av farligt gods. Bilagorna utgörs av internationellt överenskomna bestämmelser vilka Sverige även måste tillämpa för nationella transporter enligt EU-direktiv 2008/68/EG. Ändringar i dessa bilagor kan endast genomföras på internationella möten där beslut tas av FN (väg) respektive OTIF (järnväg). I remissen anges att inför sådana möten bjuder Sverige in berörda myndigheter, bransch- och intresseorganisationer och företag till samråd. Samråd av dessa texter har därför redan skett och i det nu remitterade ärendet anges att förslagsställaren därför endast kan beakta språkliga synpunkter på ändringarna i de bilagorna.

Bilaga S till föreskrifterna anges innehålla särbestämmelser, huvudsakligen lättnader, för transporter inom Sverige. Dessa särbestämmelser ändrar eller kompletterar bilagorna A och B i ADR-S respektive bilaga 1 i RID-S.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021, vilket överensstämmer med ikraftträdandet för de internationella och officiella utgåvorna av ADR (engelska, franska och ryska) samt RID (engelska, franska och tyska).

Rubricerade ärende, ert diarienummer MSB 2020-06516, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet som inkom till Regelrådet den 18 maj 2020 med angiven svarstid den 27 maj 2020 och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2019-13014, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2019-02194, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

I remissen ingår förslag till ändringar i Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrifter (MSBFS 2018:5) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) samt Myndighetens för samhällsskydd och beredskap föreskrifter (MSBFS 2018:6) om transport av farligt gods på järnväg.

I sak anges i förslaget när det gäller transport på väg bland annat att det ska tydliggöras att förutom mottagaren ska även kontaktuppgifter till ytterligare en person som har kunskap om sändningen anges i godsdeklarationen för ett smittförande ämne. Motsvarande förändring görs även i bestämmelser för transport på järnväg. Bestämmelser om marknadskontroll kompletteras med ett nytt undantag som innebär att prover av ämnen och föremål som innehåller farligt gods och som är förpackade i enlighet med internationella bestämmelser också får transporteras enligt förutsättningarna i det befintliga undantaget. I övrigt innehåller förslaget en rad ändringar av mer redaktionell art.

Remissen innehåller förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och aerosolbehållare med brandfarligt innehåll. Det framgår att förslagsställaren har ett flertal föreskrifter om brandfarliga gaser, som man nu har gått igenom för att se vilka föreskrifter som är inaktuella och vilka som behöver ersättas med anledning av de förhållanden som råder idag.

De föreskrifter som har omfattats i förslagsställarens arbete är:
Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3.
Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:4) om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas.
Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1990:2) om hantering av brandfarliga gaser och vätskor i anslutning till vissa transportmedel med ändringar i SÄIFS 1995:4.
Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1996:2) om hantering av brandfarliga gaser och vätskor på försäljningsställen.

Förslaget till nya föreskrifter innehåller regler om allmänna hanteringskrav, vad som gäller för lösa behållare respektive gasklockor och gascisterner, samt rör- och slangledningar.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019

I remissen föreslås ändring i föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) och transport av farligt gods på järnväg (RID-S). Av remissen framgår att Sverige är fördragspart i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) och fördragsstat till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Föreskrifterna är baserade på bilagorna A och B i ADR och bilaga 1 (RID) till bihang C i COTIF. De förändringar som föreslås är dels baserade på förändringar i de båda internationella fördragen och som inte kan anpassas nationellt, dels förändringar i bilaga S i båda föreskrifterna som innehåller samtliga avvikelser för Sverige. Regelrådet berör fortsättningsvis enbart de ändringar som föreslås i bilaga S av respektive föreskrift.

De viktigaste förändringarna i bilaga S görs i del 20 av ADR-S. Detta rör utbildning av förare som transporterar farligt gods och innebär att utbildningsanordnare inte längre får examinera förare utan ett kunskapsprov ska avläggas hos Trafikverket. Regelrådet har den 25 april 2018 lämnat yttrande över den ursprungliga konsekvensutredningen till det förslaget (dnr. RR 2018-77) som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nu har valt att revidera.

Till följd av ny lag (2018:1174) respektive förordning (2018:1175) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster föreslår Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fem nya föreskrifter.

Lagen och förordningen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem i hela unionen (NIS-direktivet). NIS-direktivet avser bindande miniminivåer. Det står medlemsstaterna fritt att skärpa kraven i direktivet.

Direktivet, lagen, förordningen och de nu föreslagna föreskrifterna berör flera samhällsviktiga sektorer; energi, transport, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, leverans och distribution av dricksvatten samt digital infrastruktur.

Av lagen framgår vilka kriterier som ska uppfyllas för att vara leverantör av samhällsviktiga tjänster. De aktörer som är aktiva inom en eller flera av de berörda sektorerna behöver identifiera om de omfattas av regleringen. Föreskriftsförslaget om anmälan och identifiering av leverantörer[1] specificerar närmare vilka tjänster inom varje sektor som ska anses vara samhällsviktiga och vad som är att anse som en betydande störning vid tillhandahållande av tjänsten. Förteckningen över vad som ska anses vara samhällsviktiga tjänster utgår från NIS-direktivets bilaga II, med mindre justeringar för att passa den svenska marknaden. Skyldigheten för leverantörer att bedöma om deras verksamhet kan anses utgöra samhällsviktig tjänst följer av NIS-direktivet och i svensk rätt av lag (2018:1174). Föreskriften syftar till att hjälpa leverantörerna i deras bedömning. Föreskrifterna reglerar även hur en identifierad aktör ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

I förslaget som avser informationssäkerhet[2] ställs krav på att det systematiska och riskbaserade informationssäkerhetsarbetet, som enligt lagen ska bedrivas av leverantörerna, ska ske utifrån de internationellt accepterade och väl kända standarderna SS-EN ISO/IEC 27001 och
SS-EN ISO/IEC 27002. Standarderna bygger på samlade erfarenheter från olika verksamheter och länder och syftar till att uppnå ett effektivt arbete med informationssäkerhet.

Enligt 18 § lagen är leverantörerna skyldiga att rapportera incidenter som har en betydande inverkan på kontinuiteten i en samhällsviktig tjänst. I bedömningen om vad som ska avses med betydande inverkan ska enligt förordning antalet påverkade användare beaktas, hur länge incidenten varar och storleken på det geografiska området som påverkas. Enligt förordningen ska MSB, årligen till EU:s samarbetsgrupp, lämna en sammanfattande rapport om de incidentrapporter som mottagits i enlighet med lagen. Rapporten ska innehålla antalet rapporter, rapporterade incidenters art samt vilka åtgärder som vidtagits. MSB ska också informera berörda länder i EU om en incident som rapporterats av en leverantör har en betydande inverkan på kontinuiteten i samhällsviktiga tjänster i det landet. Föreskriftsförslaget som avser incidentrapportering för leverantörer[3] tydliggör kraven avseende vad, när och hur incidentrapportering till myndigheten ska ske.

Enligt föreskriftsförslaget ska en initial notifiering ske inom sex timmar efter att leverantören har identifierad en incident som rapporteringspliktig och uppföljande rapportering ska ske inom 24 timmar. Tidsfristen räknas från den tidpunkt då leverantören, med stöd av sina interna processer och rutiner, upptäcker incidenten. Bedömningen är att incidentrapporteringen bör ske efter de första kritiska åtgärderna för att avhjälpa incidenten har vidtagits. Den mängd information som ska lämnas inom sex timmar och även anvisade kontaktvägar är anpassade efter skyndsamhetskravet.

När det gäller incidentrapportering för leverantörer av digitala tjänster[4] tydliggör även detta föreskriftsförslag kraven avseende vad, när och hur incidentrapportering till MSB ska ske. Vad som ska rapporteras är däremot i högre grad styrt av EU-rätten än i fallet med leverantörer av samhällsviktiga tjänster. Enligt NIS-direktivet ska leverantörer vidta säkerhetsåtgärder i nätverk och informationssystem samt rapportera incidenter. Med digitala nätverk avses internetbaserade marknadsplatser, internetbaserade sökmotorer och molntjänster. Säkerhetskrav och krav på vilka incidenter som ska rapporteras regleras i Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/151. I genomförandeförordningen specificeras de aspekter som ska beaktas av leverantörer av digitala tjänster när de hanterar risker som hotar säkerheten i deras nät- och informationssystem samt parametrarna för fastställande av om en incident har avsevärd inverkan och därmed är rapporteringspliktig. EU:s medlemsstater får inte införa ytterligare säkerhets- eller rapporteringskrav för leverantörer av digitala tjänster. Samma tidsfrister föreslås för incidentrapporteringen som för förslaget för leverantörer av samhällsviktiga tjänster.

Föreskriftsförslaget om frivillig incidentrapportering[5] tydliggör kraven på vad, när och hur incidentrapporteringen till MSB ska ske i syfte att MSB på ett enhetligt och strukturerad sätt ska kunna ta emot och använda rapporterna samt hjälpa den rapporterande aktören.

Förslaget om frivillig incidentrapportering bygger på frivillighet och det finns, enligt Regelrådets bedömning, inget i förslaget som tyder på ett indirekt tvång. Regelrådet väljer därför att inte yttra sig över det föreskriftsförslaget.

[1] Förslag till föreskrifter om anmälan och identifiering av leverantörer av samhällsviktiga tjänster, dnr 2018-05893.
[2] Förslag till föreskrifter om informationssäkerhet för leverantörer av samhällsviktiga tjänster, dnr 2017-11001.
[3] Förslag till föreskrifter om rapportering av incidenter för leverantörer av samhällsviktiga tjänster, dnr 2017-10972.
[4] Förslag till föreskrifter om rapportering av incidenter för leverantörer av digitala tjänster, dnr 2018-05920.
[5] Förslag till föreskrifter om frivillig rapportering av incidenter i tjänster som är viktiga för samhällets funktionalitet,
dnr 2018-05921.

Förslaget avser en ändring i föreskrifter (MSBFS 2016:3) om hantering av explosiva varor, så att tillståndsplikt införs för hantering av raketer med styrpinne. Ändringen avser bilaga 1 i föreskriften.

Vidare föreslås en ändring i 9 kap. 31 § så att vissa pyrotekniska artiklar nu får förvaras i bostad. Dessa artiklar kan till exempel vara stenspräckare och pyrotekniska sceneffekter i riskgrupp 1.3 eller 1.4.

I 10 kap. 13 § införs en möjlighet till undantag från kravet på skyltning vid inpassering och längs med inhägnad till tillverkningsplats. Detta under förutsättning att avsaknaden av skylten som upplyser om explosionsrisk inte medför risk för räddningsinsats.

En ändring föreslås även i bilaga 1 gällande pyrotekniska artiklar i kategori P1 så att framtida nyutvecklade artiklar i kategorin som idag inte omfattas av bilaga 1 kan undantas från utbildningskrav och vissa tillståndskrav genom särskilda beslut från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Utöver detta föreslås redaktionella rättelser eller förtydliganden samt en uppdatering av referenser till andra regelverk.

Förslagsställarens konsekvensutredning avser endast förslaget om införseln av tillståndsplikt för hantering av raketer med styrpinne.

Remissen innehåller förslag till ändring i del 20 i bilaga S i föreskrifter (MSBFS 2016:8) om transport av farligt gods på väg och i terräng. Ändringen avser utbildning av förare som transporterar farligt gods och innehåller bestämmelser om godkännande av utbildning, bestämmelser för lärare och rutiner för examination och prov.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft senast den 1 september 2018. I och med ikraftträdandet av författningen föreslås att sådana beslut som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har meddelat till utbildningsanordnare upphör att gälla i den del som avser rätten att examinera. Rätten för utbildningsanordnare att utföra examination framgick tidigare av delavsnitt 20.4.2. i bilaga S.

Rubricerade ärende, diarienummer 2018-2031, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit mycket begränsat i förhållande till gällande EU-direktiv. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Remissen innehåller förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. Förslaget innehåller regler om den allmänna hanteringen av brandfarlig vätska samt brandfarlig vätska i lösa behållare, cisterner, rörledningar och slangledningar.

Föreskriftsförslaget träder i kraft den 1 januari 2018, då den numera upphävda myndigheten Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor ska upphöra att gälla.

Remissen innehåller förslag till Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosolbehållare.

Det anges att många av bestämmelserna i de föreslagna föreskrifterna har ett innehåll som motsvarar det som finns i äldre föreskrifter som kommer att upphävas när de nya träder i kraft. Det anges emellertid också finnas nya och ändrade krav som tillkommer genom det nu aktuella förslaget. Detta anges röra bland annat nätbolagens ansvar, lösa behållare i förråd för hushåll och lösa behållare för saluföring, oåtkomliga rörsammanfogningar, skyddsrör inuti vägg, tak och golv, skydd mot grävning, spårbara ledningar i mark, krav vid risk för gasläckage från ledning i mark in i byggnad.