Yttrande över förslag till föreskrifter om förbrukningsfrånkoppling

I remissen ingår förslag till Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter om utrustning och förberedelse för samt genomförande av förbrukningsfrånkoppling.

I sak anges förslaget inte innebära några större förändringar från den tidigare gällande föreskriften SvKFS 2001:1. När det gäller bestämmelserna om manuell frånkoppling anges det således röra sig om redaktionella ändringar. I den nya föreskriften ska minst 31 procent av den totala nettoförbrukningen i elnät som berörs kunna frånkopplas när frekvensen passerat alla fem frekvenssteg och är under 48,0 Hz. Motsvarande värde i dagens föreskrift är 30 procent. I den nya föreskriften ska den totala frånkopplingen när alla frekvenssteg är aktiverade inte överstiga 50,0 procent av vid varje tillfälle total nettoförbrukning i anslutet elnät med automatisk frånkoppling (AFK). Detta anges vara ett nytt krav. Tillsammans med den minimala omfattningen av varje steg innebär detta att ett intervall för genomförandet av automatisk förbrukningsfrånkoppling är infört. I den nya föreskriften ställs krav på övervakning av AFK-utrustning och att denna information ska kunna vidarebefordras till Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Övervakning ska ske i realtid gällande aktivering av AFK-utrustning och larm ska kunna vidarebefordras. Vissa undantag föreslås när kostnaderna inte kan anses skäliga.

Kraven på övervakning har inte funnits i den tidigare föreskriften för AFK. I den uppdaterade föreskriften stryks bestämmelser som idag finns i 4 § i SvKFS 2001:1 helt.  De stora elpannor eller värmepumpar som idag ingår i kravbilden för 4 § kommer istället att jämställas med alla andra elkunder, och kan komma att ingå i den ordinarie automatiska frånkopplingen (skillnaden innebär att de inte kommer att särbehandlas genom en tidigare frånkoppling än andra). I dagens föreskrift anges vidare att en överlappande förbrukning av manuell frånkoppling och automatisk frånkoppling maximalt får uppgå till en femtedel. I den uppdaterade föreskriften tas detta krav bort och istället införs ett allmänt råd att man ska planera dessa två funktioner så att så lite överlapp som möjligt sker. I den föreslagna nya föreskriften ställs krav på att ägarna av utrustning för automatisk frånkoppling vid installation, demontering eller justering av den samma ska information om åtgärden meddelas de innehavare av anslutna elnät som berörs av åtgärden. Utrustning får, liksom tidigare, inte vara inställd så att tillkoppling sker automatiskt. Dock har en justering införts i den föreslagna föreskriften så att omfördelning av förbrukning får ske efter frånkoppling givet att samma mängd total bortkopplad nettoförbrukning uppnås. Vidare införs i bilaga till föreskrifterna vissa tekniska krav på utrustning för AFK. En bestämmelse införs om att ifall det finns risk för att momentana effekten av elproduktion i en nätdel som frånkopplas vid aktivering av AFK överstiger momentana effekten på elförbrukningen i samma nätdel, ska det finnas en funktion som mäter flödesriktningen för aktiv effekt och förhindrar AFK-funktion vid import av aktiv effekt förutsatt att importen av den aktiva effekten inte bedöms vara försumbar.

Yttrande över Affärsverkets Svenska kraftnät förslag till föreskrifter om konsekvensutredning enligt dammsäkerhetsförordningen

Remissen omfattar ett förslag till föreskrifter om konsekvensutredning enligt förordning (2014:214) om dammsäkerhet (dammsäkerhetsförordningen).

Föreskrifterna gäller för den som är skyldig att underhålla en damm vilken omfattas av

11 kap. miljöbalken. Syftet med föreskrifterna är att beskriva dels innehåll, omfattning och dokumentation av konsekvensutredningarna, dels tidpunkten för inlämnandet av konsekvensutredningar och förslag till dammsäkerhetsklass till tillsynsmyndigheten.

Föreskrifterna inleds med att definiera några begrepp, bland annat dammanläggningoch uppdämd vattenvolym som kan frisläppas vid dammhaveri. I föreskrifterna anges att konsekvensutredningarna ska upprättas per dammanläggning och omfatta samtliga ingående dammar som uppfyller angivna kriterier i 3 § förordningen om dammsäkerhet. Vidare anges att detaljeringsgraden i dokumentationen för respektive damm ska vara sådan att dokumentationen kan ligga till grund för bedömning av de samlade konsekvenserna av dammhaveri ur samhällssynpunkt, och förslag på dammsäkerhetsklass.

Avseende konsekvensutredningarnas innehåll och omfattning anges vad som ska redovisas avseende hur ett dammhaveri antas ske, vilka områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri samt vad som kan skadas i de områden som skulle översvämmas. I föreskrifterna anges att beräkningsmetoder och bedömningssätt som är lämpade för ändamålet ska användas, anges och motiveras.

Vidare anges i föreskrifterna att konsekvensutredningen ska innefatta en sammanvägd bedömning av betydelsen ur samhällssynpunkt av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra på en skala från mycket stor betydelse till liten betydelse. Dessutom ska osäkerheten i bedömningen anges.

När det gäller tidpunkt för att lämna konsekvensutredningen anges att konsekvensutredningar ska ses över och aktualiseras minst vart tionde år, i samband med helhetsbedömningen.

Därutöver anges att konsekvensutredningar ska aktualiseras vid förändringar i dammanläggningens omgivning som har avgörande betydelse för de samhälleliga konsekvenserna av dammhaveri samt vid reparation, ombyggnad eller annan åtgärd som skulle kunna få betydelse för konsekvenser av dammbrott. I samband med ansökan hos mark- och miljödomstolen om uppförande av ny dammanläggning ska en konsekvensutredning och förslag på dammsäkerhetsklass lämnas in till tillsynsmyndigheten. För befintliga dammar finns övergångsbestämmelser avseende tidpunkter för inlämnandet av konsekvensutredning, tillsammans med förslag på dammsäkerhetsklassificering, till tillsynsmyndigheten. Tidpunkterna styrs av vilka befintliga uppgifter om konsekvenser ett dammhaveri som den underhållsskyldige har delgett tillsynsmyndigheten genom årsrapportering om dammsäkerhet, annan rapportering eller redovisning.

Vidare anges att den underhållsskyldige, under förutsättning att skäl för att senareläggande av inlämnandet kan åberopas, kan ansöka om dispens från tillsynsmyndigheten avseende att få lämna konsekvensutredningen tillsammans med förslag på klassificering vid en senare tidpunkt, dock senast 1 juli 2017.

Alla nyheter